Dagens Nyheter – 18 augusti 1874, sida 2

Article Image
på yttersta ändan. Det är naturligtvis två partier, som till häst hålla vid hvar sin ända af en lång gräsplan, under det the Umpire, domaren, likaledes till häst, håller midt emellan båda partierna och i det gifna ögonblicket kastar kulan på jorden. Båda partierna störta nu i fullaste karrier fram mot kulan, som kastas än hit, än dit, ty hufvudsaken är att få kulan ut öfver en bestämd punkt på den ändan af planen, som motståndaren till en början intog. Om till exempel A. intog den norra hälften af gräsplanen och B den södra, gäller det för A att drifva kulan ut öfver den södra gränsen och tvärtom. Om denna lek berättar en korrespondent från London till Morgonbladet: Jag var lycklig nog att mottaga en inbjudning till att öfvervara en match — en täflingskamp mellan fem officerare af kungl. hästgardet — the blues — och fem officerare af det nionde lancier-regementet. Täflingen egde rum på den aristokratiska klubben The Hurlingham Clubs utmärkt vackra egoområde, som ligger nere vid Themsen icke långt från Putney och som intager många tunnland jord. På slaget fem anlände prinsen och prinsessan af Wales i a vagn, förspänd med två präktiga grå hästar och åtföljda af ett par andra kungliga vagnar, hvari prinsessan Charlotta af Preussen, kronprinsens äldsta dotter samt åtskilliga herrar och hofdamer befunno sig. Om några minuter började täflingskampen, och om äfven hufvudintrycket af densamma var att der funnos tio vansinniga menniskor, hvilka redo omkring som besatta och piskade jorden med käppar, kan det å andra sidan ej nekas att det var en vacker syn att se dessa präktiga hästar och fulländade ryttare, ty ingen, som ej är en en fulländad ryttare kanfjhär hålla sigfem minuter. i sadeln. Slutet på leken blef att lanciererna som vanligt segrade. Prinsessan af Wales öfverräckte åt deras-. representant, markisen af Worcester, om jag minnes rätt, en guldpokal som trofö. Striden varade omkring två timmar, och alla deltagarne bytte flera gångar om hästar, gå att man väl kan förstå att det blott är de rikaste adelsmän som kunna hafva råd att deltaga i denna förlustelse, om man verkligen fkan bruka detta ord; ty mig förekom det som ett ofantligt tröttande arbete. Då vid flera tillfällen kulan rullade alldeles intill prinsessan af Wales fötter, derhon satt med sina damer och den blinde storhertigen af Mecklenburg—Strelitz under ett-tält alldeles vid gränsen af slätten, kommo alla tio ryttarne i sträckande fart emot prinsessan, och många gånger såg det ut, som om de skulle rida omkull benne och hela hennes sällskap; men så väl hade ryttarne hästarne i sitt våld, att de alltid höllo dem inne, om de också voro blott ett par fot från prinsessan Alexandras stol, och så mycken lit till ryttarnes färdighet hade prinsessan, att hon icke en enda gång visade något tecken till oro. Omkring 5,000 damer och herrar voro närvarande, alla mer eller mindre hörande till The. upper ten thousand; som: man här kallar aristokratien, och jag har sällan sett så många utmärkt vackra toiletter samlade å ett ställe. Prinsessan af Wales var klädd 1 en mörkbrun sidenklädning med ljusgul tunik, gäårnerad med spetsar, och hon såg söt ut som vänligt. en unga prinsessan Charlotta af Preussen, som knappast är öfver 16 år gamnal, var klädd i ljusblå atlasklädning, äfvenledes garnerad med spötsar. På hufvudet bar hon en stor bredskygpig hatt, uppviken längs ena sidan (de kalas här Brigands Hat) med två långa blå strutsfjädrar ;och det kan ej nekas att det klädde henne ypperligt. Prinsen af Wales var klädd i ljus, enfärgad drägt från topp till tå, och promenerade hela tiden fram och tillbaka vid sidan af än den ena, än den andra damen, dock tycktes det som skulle den unga vackra grefvinnan Dudley, hvilken var klädd i.gul atlas med röd kasimirsschal, iaväfd med guld och :med långa guldfransar omkring kanterna, isynnerhet fästa prinsens uppmärksamhet; Grefvinnan Dudley är syster:till lady Mordaunt, hvilken som bekant för ett par år sedan figurerade i Divorce Court (skiljsmessodomstolen) och gom nu är förklarad vara vansinnig. :Vi komma. nu till en beskrifning på ett nöje å ahnat håll. För kort tid sedan stod i staden Hanley en afskyvärd kamp mellan en hund och en menniska. En talrik församling, till största delen värdshuäsdäster från staden och omnei

18 augusti 1874, sida 2

Thumbnail