Dagens Nyheter – 17 augusti 1874, sida 1

helsad med liftiga bifallstecken. Talaren: föredrog en afhandling som åsyftade ett di; rekt besvarande af den till utredning föreliggande frågan, dervid lemnande åtskilliga upplysningar om sina i Lappland och andra trakter af Skandinavien anställda etnografiska forskningar. Hr v. D. var af den åsigt att i Sverige under den förhistoriska tiden försiggått, så att säga, en kamp mellan olika raser, men att en ras varit den förherrskande. Hr Zittel talade om åtskilliga i Egypten funna flintredskap och förevisade prof å desamma. Öfver samma ämne yttrade sig hrr Desor och Hamy. Hr Engelhardthöll ett föredrag om fynd af stenar, afsedda för olika bruk, redogjorde för i Danmark påträffade tumuli samt förevisade afbildningar af dem och de fornlemningar som i dem änträffats. Sammankomsten afbröts kl. , I. KL, 9 f. m, bade konsgeljen sammanträde, hvarvid med stor röstpluralitet beslöts att nästa arkeologiska kongress skall hållas i Budapesth 1876, på grund af officiel -inbjudning från ungerska kultusministern, framförd af prof. Romer, föreståndare för arkeologiska museet i nämda stad. En ringå minoritet lär röstat för Moskwa. Kl. 1,3 hölls sance libre, vid hvilken riksantiqvarien Hildebrand förde ordet. Den förste talåren var hr de Baye, som uppläste en kortare uppsats, Bandlatide öm åtskilliga urnor och vaser af lera; funna i Barbelonne (Frankrike), Hr Bellucci lemnade derefter några meddelanden angående fornfynd från det gamla Umbrien (mellersta Italien). De flesta fynden-hade blifvit gjorda i trakten af Perugia. Hr Lorange redogjorde för de undersökningar som under de senaste tio åren blifvit gjorda rörande Norges jernålder. Glanspunkten af eftermiddagens föredrag återstod ännu. Hr Oppert beträdde tälareplatsen och höll en så till förm som innehåll glänsande föreläsning om den jemförande språkforskningens betydelse för den arkeologiska och historiska forskningen. Afven här äro vi gerna villige att nedlägga referentpennan, endast beklagande att auditoriet under eftermiddagens session skulle vara så fåtaligt. En stor del af kongressens såväl svenska som utländska medlemmar var nemligen frånvarande. I. ett skarpsinnigt och inspireradt föredrag, vittnande lika mycket om vetenskaplig grundlighet som om vidsträckta vyer och genialisk kombinationsförmåga, visade den i Europas lärda verld bekante polyhistorn huru. det jemförande språkstudiet kastar ljus öfver de aflägsne tider, från hvilka historien bevarar inga och arkeologien endast fåtaliga minnesmärken. — Vi kallade hr O. en polyhistor, och han torde väl göra skäl för denna benämning. Då Han under det nu tilländegångna mötet ådragit sig mycken uppmärksamhet genom sinaiflifliga och intressanta föredrag, Afvensom genom sitt angenäma väsende och frappanta utseende, samt då han för den större allmänheten icke förut torde vara känd, meddela vi här nedan några biografiska data om honom. Hr Jules Oppert föddes i Hamburg den 9 juli 1825 af israelitiska föräldrar. (Den judiska härkomsten framträder också något i hans intressanta anletsdrag.) Efter att i sin fädernestad hafva idkat klassiska studier, egnade: han sig! till en början åt matematiken. Han lemnade dock sedermera denna vetenskap och begaf sig till Heidelbergs universitet för att studera juridik, men kärleken till filologien förde honom snart till Bonn, hvarest han studerade sanskrit för prof. Lassen och arabiska för Freytag. År 1847, blef han, efter att hafva studerat tvenne år a RN RURRIRAODENAAERDONET NEON SVIN