Dagens Nyheter – 8 augusti 1874, sida 2

— — — — Den förlorade ångaren Oity of Boston. Newyorktidningar af den 23 juli meddela, att man vid Floridas kust funnit en korkad butelj, i hvilken låg ett papper, å hvilket en af passagerarne på nämda ångare, som afgick från Newyork den 25 januari 1870, men sedan aldrig afhörts, skrifvit några rader. På papperet lä.sag dessa ord: Ångaren City of Boston. Till dem, som finna denna underrrättelse, skrifversjag, passagerare å detta fartyg, följaände of söndagsaftonen: En svår storm uppstod; kl. 12,30 tillväxte den; kl. 1,20 allt opp ute; kl. 2. — Vi gå till botten. John assewell, London, England. Skrifningen tyckes ha blifvit tvärt afbruten, men på en träbit var skrifvet: Vi ha nu tagit till båtarna såsom sista tillflykten. Staty af Thorvaldsen å Island. Kommunalstyrelsen i Köpenhsmn har med anledning af Islands tusenårsfest beviljat 6,000 kronor till en staty af Thorvaldsen, som skall uppresas i Reykiavik. Ett egendomligt arkiv. En krönikeskrifvare i tidningen Le Temps förmäler, att i buken på den till Henrik IV:s ryttarestaty på Pont Neuf i Paris höramde hästen finnes ett arkiv, hvilket säkerligen icke har sitt motstycke i verldem. Nämda staty upprestes under restaurationen. De revulotionära iderna förföljdes då på det ifrigaste; den kungliga polisen anställde formlig jagt efter misstänkta skrifter, och de broschyrer, som härstammade från revolutionens första år, hotades med tillintetgörelse. Några personer upptäckte då ett egendomligt sätt att bevara dem ät efterverlden. Statyen höll just på stt pppsältas; de mutade arbetarne, hvix? bopfogade de olika stycken, hvaraf bronshästen står. Innan hufvudet på den1 I samma fastsattes, mid ex I hästens. Inre 6 fullständig samling af de staty är broschyrerna. Som Henrik IV:s he — okränkbar, skola broschyrerma allt framgent hvila i fred på sitt förvaringsställe, hvilka omhvälfningar än kunna försiggå i Frankrike ike; Sorglig tilldragelse på hafvet. En sådan omtalas af Joarnal officiel sålunda: Den 8 sistlidne junij afseglade det italieöska fartyget Napoleon Camarero från Macao med en besättning af 40 man, 663 kulis öch 8,000 packor fyrverkeripjeser. Efter två dagars förlopp upptäckte tolken ombord fammansvärjning bland kuliemigranterna med syfte att sätta sig i besittning af fartyget. Kaptenen gaf genast order, att hälften af dem skulle infpärras i lästrummet, men dagen derpå beväpnade sig de, som voro qvar på däck, med knifvar, koffernaglar, vedträn: kort sagdt med hvad. de kunde komma öfver, och angrepo besättningen, som försvarade sig med gevär och revolvrar. Kulis samlade sig i fören och satte eld på fartyget i hopp, att besättningen skulle skynda till pumparna och släcka branden. Under tiden hade de också befriat sina kamrater och dödat ett par matroser, som de fått tag i Då kaptenen sågt hvad de företogd So lät han nedfira båtarna och steg i dem med en del af besättningen. Några matroser, som blefvo qvar ombord jemte doktorn, tolken och magasinsförvältaren, mäktäde icke släcka elden eller hiadra den att nå fyrverkerisakerna, och följden blef således, att fartyget kort derefter sprang i luften och spred lemningarna af upprorsmännen åt alla håll inför den undkomna besättningens ögon,