Stockholms-Nyheter. Arkeologiska kongressen öppnades i går. Det skedde med föga gynnsamma auspicier i det att himlen under hela förmiddagen och en. god del. af eftermiddagen var mulen och ett tätt duggregn föll. Redan -kl. half 2. — således en half timme före den tid, som var bestämd för mötets högtidliga öppnande — började Riddarhussalen att fyllas med menniskor, bland hvilka sågos många främmandöjansigten. För damer funnos särskilda platser anvisade till venster om ordförandebordet. Klockan strax efter två hade mötesmedlemmarne intagit sina platser. Det visade sig, mot förmodan, att samlingsplatsen var fullt tillräcklig för att rymma deltagarne; vi tro att detta var ett uttryck af fin takt hog hos en stor mängd svenska kongressledamöter, hvilka på denna dag velat bereda godt utrymme åt demångaillustra främlingarne, Bland dessa bemärktes särskildt följande mera fråmstående representanter inom vår verldsdel för den arkeologiska vetenskapen: hrr Nilsson (svensk), Worsaae (dansk), Qvatrefages (fransman), Virchow (tysk), Cappellini (italienare), m. fl Kongresskomitens ordförande, grefve Henning Hamilton, Kelsade gästerna välkomna med ett kort tal på franska språket. Grefve H. erinrade till en början om den omständighet, som föranledt konung Oscar:att afsäga sig förtroendet att vara kobgresskomiteng ordförande, hvilket den senast församlade arkeologiska Kongressen i Bryssel åt honom uppdragit. Sedan nämde kongress hölls hade nemligen Karl den femtonde afHdit och dåvarande hertigen af Östergötland, prins Oscar, mottagib, Sveriges krona, hvadan komit6n måst utse ny ordförande. Då valet fallit på mig —yttrade talaren — må det tillhöra komiteledamöterna att försvära det val, som de gjort; mig tillkommör döt att söka en ursäkt för det ätt jag möttagit det ärofullå förtroendet. Tvåarest skall jag — fortfor hr grefven — finna en sådan ursäkt? Jag vet icke på bvad sätt jag skall. försvara min djerfhet om icke ni, mina herrar! skänka mig det medgifvande att det innebär en stor frestelse för den, som icke är en man af facket, att begagna sig af ett erbjudet tillfälle att; om ock blött för nästa dagar, erbjuda sin ridga tjenst åt vetenskapen. För öfrigt framhöll talaren den betydelse, som den skandinaviska norden eger för den arkeologiska forskningen, och slutade med att helsa defrämmande gästerna välkomna. Efter detta :tal begärdes ordet af professor Capellini frånBologna. Han framförde, ene ligt uppdrag, från krönprinsen af Italien en vänlig helsning till Sverige, som denne prins med stor glädje ihågkom sedan han besökte det, och uttalade äfven från Bolognas municipalitet en välönskan till Stockholm. Han föreslog derefter grefve Hamilton till kongressens: ordförande, Detta förslag bifölls af de närvarande med acklamation, hvarefter grefve Hamilten intog ordförandeplatsen och med några ord tackade för det honom anförtrodda uppdraget. Organisationskomitens sekreterare; dr Hildebrand, höll derefter ett föredrag öfver den arkeologiska vetenskapens utveckling i vårt fädernesland från dess grundläggares, Olof Rudbecks, dagar och till närvarande tid. Prof. Worsaae uppmarade sedan deltagarno att utse funktionärer för mötet och föreslog dertill följande å en tryckt lista upptagna personer: Vice presidenter: hrr Hildebrand (senior), Nilsson; de Quatrefages, Franks, Virchow, Däpont, Leemans och Bogdanow. Generalsekreterare; dr H. Hildebrand. Sekreterare: hrrMontelius, Retzius, Chantre och Cazalis de Fondouce. Biträdande sekreterare: hrr Stolpe och Landberg. Konseljen: hrr A. Bertrand, Berthelot, Evåns, von Quast, Schaffhausen, Pigorini, van Beneden; Engelhardt, Rygh, von Diben, Aspelin, Lerch, Romer och Whitney. enna lista blef af. de närvarande: gillad, BR EAA