-— 238 — — Förutsatt att era konklusioner äro riktiga — hvad sedan? i — Det tycker jag ni kan inse lika.bra som jag, Ni har en mycket vådlig framtid. — Jag talade icke om min framtid, utan om era afsigter.. Hvad tänker ni göra? — Vill ni kanske insinuera, att jag skulle vara i stånd till att förråda er? — Jag insinuerar ingenting; jag framställer endast en direkt fråga. Om verlden ej alltför mycket beljuger er, så är ni just icke att lita på. : — Ett ohöfligt, föga välbetänkt språk... — Jag bar icke tid till att vara höflig och icke heller till att.resonnera om hvad som är eller ej är comme il faut.. Säg mig, hura jag skall betrakta er — såsom vän eller fiende? ; — Min herre, en sådan fråga är ju rent af barnslig. Diplomatiens första och enklaste regel... — Till saken! Jag är ingen diplomat. — Nej, det märker jag nog. Ingen skulle kunna misstänka er för att vara det. — Till saken, säger jag! Svara på mind fråga! — Det är minsann inte så lätt. Erceldoune darrade af. raseri. Dessa ideliga undanflykter hade uppretat honom i allra högsta grad. . Han vände sig hastigt om oc affägenade sig ett par steg från engelsmannen.