Dagens Nyheter – 1 augusti 1874, sida 2

Bref från Vaxholm. (Till Dagens Nyheter.) Vaxholms tilämnade försköning gick i putten. Vinhandlaren Berg, egaren till stadens botell, hade för 14 dagar sedan sammankallat husegarne och föreslagit dem att, genom bildandet af ett bolag, inköpa de Theelska gårdarne, som utgöra en stor del af fasaden vid stadens största och mest trafikerade gata, att nedrifva de gamla rucklen, bygga nya ståtliga hus i deras ställe samt undanrödja de midt emot dessa gårdar befintliga skräpiga och fula magasinerna, hvilka borttaga den herrliga utsigten åt stora segelleden; genom deras borttagande hade den smala Strandgatan äfven vunnit behöflig bredd. De få personer som infunno sig vid sammankomsten vågade sig likväl icke på företaget. Förl. lördag såldes emellertid dessa gårdar med sina magasiner till handlanden Ericsson, egaren till Theelska handelsboden, för det högt betalda priset 39,000 kronor, och nu torde det dröja länge innan denne herr Bergs vackra id kan realiseras. Badsocieteten är nu i full verksamhet. Flera af den först valda direktionens ledamöter afsade sig förtroendet; den 16 dennes valdes nya ledamöter, hvilka anordnat dansnöje hvarje Söndags afton samt tillställa om onsdagarna andra förlustelser; härmed gjordes början redan förliden onsdag, den 22 dennes, då man hade tillställt barnbal; småttingarna dansade af bjertans tust och trakterades mellan danserma med saft och vatten samt namnam. I onsdags, den 29, företoes i båtar en utfärd till den vackra Kammarholmen; direktionen hade ombesörjt förfriskningar af flera slag, de yngre af sällskapet roade sig med springlekar under det de äldre konverserade eller promenerade PR på höjderna och njöto af den vidsträckta och herrliga utsigten öfver Trälhafvet. För öfrigt är denna sommar icke så liflig i Vaxholm som vanligt: ingen utländsk flotta ankrar på Trälbafvet, inga simulakrer till sjös förekomma, ingen måtskjutning på fästningsmurarne företages, icke en gång de glada, numera afsutne sjöhusarerna finnas i skärgården, endast minfartyget Amphion ligger der, men så långt Bort att dess personal sällan kan komma hit: — Familjerna roa sig derför så godt de kunna inom hus med små kafferep eller utomhus med promenader i skog och på sjö, med fiskande, badning m. m. Förliden söndag firade man Bellmansdagen på hotellet medelst musik, utförd af en ganska god blås-sextett, hvilken ditlockade oräkneliga gäster, så att den vackra parterren snart blef fylld af åhörare. Musiken utförde Bellmans sånger, potpurrier ur operor, svenska folkvisor m. m., till gästernas stora förnöjelse: Fästningsartilleriet, som icke med nya 1ekryter kunnat fylla de många luckor som finnas, bar erhållit förstärkning af -30 man från Uplands restaden oc: gemente. För att ytterligare öka trafiken mellan hufvud; Vaxholm, ämnar ångfartygsbolaget låta-bygga ännu en båt, den tredje i ordningen, som säges skola blifva mycket snabbgående. Bolaget och ångfartygskaptenerna, alltid ytterst uppmärksamma mot Vaxholmsfsormargäster, har till deras disposition utsatt på ångbåtsbryggan tvenne vackra säten. Vaxholmarne tyckas också vilja göra något för dessa många gäster, af hvilka de hafva icke så ringa inkomster af hyror m. m. Det omtalas sålunda att säten skola placeras vid Framnäs egendoms grind för dem som romenera på-deh vackra men långa kyrkbacken; Källorna sägas skola rensas ordentligt, så att icke vattenbrist uppkommer under torra somrar, och en stätta lär skola ställas öfver stenmuren midt emot kapten Höglanders egendom, för alla som önska promenera upp till det höga Norrberget, den högsta punkten i Vaxholm, der en vidsträckt och vacker utsigt finnes: Ilikhet med de flesta sambällen har Vaxholm också sitt bönkapell och sin -kolportör. I kapellet hålles morgonoch aftonbön, bibelförklaringar och andra religiösa föredrag; kommer någon främmande berömd andlig tålare hit, hålles dessa föredrag under bar himmel i skogen för hundratals åhörare. Huruvida kapellets ledamöter äro sannt religiösa eller: skrymtare, ensidiga i sina åsigter, svärmiska eller . intoleranta; kunna vi icke bedömma, vi veta blott att de synas vara fridfulla, gå sin väg tyst och stilla fram; en å två: gånger om året kommunicera de i stadens kyrka, som då är full af åhörare. De äro äfven idoga och arbetsamma och hafva sälwida såmlat så inycket att åtskilliga af dem kunnat köpa gårdar i Vaxholm. Samhället har i dessa dagar förlorat en at sina forna sommargäster och husegare, fabrikören Jöhan Mitalson som bortrycktes af döden den 24 dennes. Fabrikör Johan Micaölson bodde visserligen icke i Vaxholm de senare åren, men samhället har förbindelser till honom dels för den gåfva af 100 kronor, som efter. hans död utdelades till obemedlade skolbarn härstädes, dels ock för det han förskönat staden genom den vackra villa, som byggdes för omkring 15 år sedan vid Ekudden och hvarest hr M. omskapade en stenhäll till den ållra smakfullaste och täckaste trädgård, hvilken ingen Stockholmsbo försummar att besöka. Egendomen såldes för några år sedan till hr M:s stufbroder, professor Stenberg. En annan förlust bar det lilla samhället gjort genom inograti ten fröken Sandbergs transport till Stockholm. Fröked S. är icke allenas skicklig telegrafist, som på det humånaste sätt i). bemötte alla, utan var, till följd åf si mångsidiga bildning, en god lärarinna för flera af Vax. holms: unga. flickor, . hvilka hon, så långt tiden medgaf, undervisade såväl i pianospelning som uti språk och vanliga skolämnen. Hon är derför saknad åf många. kov a ? Farväl för i dag, måhända har jag nästa oåne