Dagens Nyheter – 25 juli 1874, sida 1

Blygselns rodnad stiger upp på hvarje rättänkande menniskas kinder, då hon tänker på de våldshandlingar, hvilka en omensklig bord i Guds och hans ställföreträdares på jorden namn föröfvar dag efter dag i norra delen af den pyreneiska halfön, Don Carlos och hans följe, hvilka nu så länge genom ett inbördes krig ödelagt ett land som de föregifva sig älska, men för hvilket de blifvit ett Guds gissel, har på sista tiden alldeles åsidosatt allt hvad som den ena civiliserade menniskan är skyldig den andra. Förmodligen förtvifla don Carlos och hans anhängare om att med svärdet ensamt vinna segern för konung och altart och söka derför att genom skräckmedel närma sig sitt mål. Mensklighetens och folkrättens grundsatser äro för dessa skaror af ingen betydelse och de urskulda sig med att hånande förklara, att de ju icke äro erkände såsom någon krigförande makt och derför icke heller behöfva lyda de lagar som förbindal andra makter. Man kan knappt finna något mera upprörande än den proklamation som carlistchefen Dorregaray utfärdade och hvari han helt öppet förkunnar att han allt framgent kommer att nedskjuta de fångar ur republikens armåer som falla i hans händer. — I Biscaya, denna nyligen af pgarlisterna ockuperade provins, hotar man att för hvarje bomb som affyras från den spanska attan mot det legitima konungarikets ex an Ste fal a ON a NA dög dB at ET rg