Dagens Nyheter – 18 juli 1874, sida 2

ordinariespåjderas Gothenburg-line. märksamhet. Bakens förlopp är i korthet följande: n gammal jernångare, byggd 1858, be fanns efter 10 års arbete så skral, att dess spanska egare ej ansågo hönom värd kostnaden af en fohomgående reparation. nparen låg halftannat år sysslolös i en spansk amn och öfverfördes derpå till Birkenhead för att säljas. Många besågo fartyget, men alla skakade menande på hufvudet och ingen ville göra något anbud. Ångaren låg der han låg. För att blifva af med honom hittade egarno slutligen på att beställa Big ett nytt fartyg under vilkor, att den utslitne ångaren skulle tagas i liqvid för en del af köpesumman. Derpå försökte skeppsbyggmästarne att sälja den gamla ångaren; men det lyckades dem lika litet som de förra spanska egarne. De togo derför ångaren med en bogserbåt till London för att reparera honom och insätta honom i deras ågående trafik på änn London—Göteborg. ngaren reparerades i sin nya egare docka, såsom det heter. td afseende. på kostnaden och m33 föreskrift af egarne att Sätta Uonom i godt stånd. Men den inre sidan blottades endast till en del; cementet, som täckte plåtarne, aflägsnades ej och propellertunneln lemnades orörd. Uppsyningsmannen från Board of Trade besigtigade det yttre skrofvet, men af brist på tid blef insidan ej undersökt. Slutligen erhöll fartyget ett nytt namn Frances och försäkrades för 12,000 pund st. Så långt var allt godt och väl; dop och försäkring gingo som en dans; ty egarne sade assuransbolaget, att ångaren blifvit grundligt reparerad och skulle insättas som Hvem kunde ana, att den nymålade och finputsade ångaren med det vackra namnet var samma gamla läckande och ofullständigt reparerade pråm, som så länge legat och rostat sönder i spanskt vatten och som icke kunnat finna köpare till något pris, att betalas kontant? Och dermed slutar första kapitlet af denna berättelse. Frances afgick i februari 1872 till Göteborg; men så snart ångaren kom ut till sjös i medelmåttigt godt väder, började han läcka. Efter ankomsten till Göteborg intogs last af jern, hafre, trä samt äfven några passagerare. I svårt väder, likväl ej svårare än ett medelmåttigt godt fartyg kunnat arbeta sig fram, började Frances snart, i följd af den hårda stampningen, att läcka, så att eldarna släcktes. En del af däckslasten kastades öfver bord; med den andra delen tände man åter under ugnarne. Efter 12 timmars pumpning stoppades pumparne af hafren, hvilket ej kunnat hända om propellertunneln varit i ordning; och efter att tre dagar ha drifvit omkring, så fnll af vatten, att rodret var af ringa nytta, strandade fartyget under tjocka på väg att söka Hull såsom nödhamn. En af båtarna fylldes med vatten och sjönk; men besättningen räddades af fiskare. Frances stod emellertid der han stod och slogs slutligen sönder och samman af de vreda vågorna, som tydligen harmades öfver att han nödgats bära en sådan sjömans-likkista på sina starka ryggar. Egarne saknade djupt sin kära Frances, men vände sig snart till assuradörerna för att få tröst i olyckan. Dessa vägrade emellertid på det bestämdaste att ersätta ett enda pund, och anförde som skäl för sin vägran dels att fartyget var sjöodugligt, då et afgick, dels att egarne voro förut medvetna om detta och slutligen att skeppsbrottet var en följd af fartygets sjöoduglighet, Egarne förnekade naturligtvts allt. detta; juryn var nog enig om, att ångaren var sjöoduglig; men det kunde ej bevisas, att egarne hade någon kännedom derom; deras befallning om ångarens reparation var gjord bona fide, de hade trott honom vara fullt sjöduglig, och förlusten var icke en följd af hans sjöoduglighet, utan af de faror, som på hafvet hota hvarje fartyg. Domaren delade icke alldeles denna uppfattning och gjorde en mycket spetsig resumå af hvad som i målet förekommit. Men egarne vunno icke förty sina 12,000 puhd st. I brist af något sådant bevis kunde juya endast komma till den slutsatsen, att skeppsbrottet vållats af ovädret och för öfrigt, när ett fartyg, såsom i förenämda fall, ej är assureradt för en resa utan på år, är det ej egarens skyldighet att bevisa dess sjöduglighet före afresan. Med nämda utslag voro försäkringsgifvarne missnöjda och vädjade till Högsta domstolen, men denna afslog genast vadet och assuradörerna måste nu betaia pund st. 12,000 för en ångare, som i utbyte togs för pund st. 4,000 plus reparaturkostnader i egen docka och för hvilken ångare intet kontant anbud hade kunnat erhållas. Nog kan man väl antaga, att efter en grundlig besigtning ett sådant fartyg ej tillåtits att gå till sjös; och är det då att undra öfver, om hr Plimsoll söker förebygga sådana olyckor? Det var en lycka i olyckan, att Frances uppnådde engelska kusten. Vanligen försvinna eådana fartyg i öppna sjön, utan att något vittne kan upplysa om de yttersta orsakerna till deras undergång. Skulle utlåtandet af utskottet för sjöodugliga skepp leda till utfärdande af en ny lag i motionens syfte, så skulle utan tvifvel i ett fall sådant som det föregående, försäk! ringsgifvarne frikännas trån ansvar för fartyget och rederiet hållas ansvarigt för all skada af last och möjligen tör förluster af menniskolif. seven tara ORO OKIaONaKRILuTTu