Dagens Nyheter – 9 juli 1874, sida 2

oförmärkt några guldmynt i den skål, hvarurNico!o -brukade dricka sin -eoppa; derpå stoppade han på sig det öfriga guldet och sedlarne äfvensom. plstolerta, konjaksflaskan 0. 8. Vv. samt yttrade sedan till Nicolo: — För mig nu öfver till: fastiandet, men icke till Neapel. Jag skulle helst se att ni ville landsästa mig i närheten af Villa Antina.. I 1 : Fiskaren lät : ieko-bedja sig härom två gånger. Han: ordnade seglen i sin båt; och tack vare den gynnsamma vind; som för till: fället blåste, samt Nicolos noggranna kännes domssom kusten, anlände : de mycket snart tillven Jiten obemärkt vik; omgiffen på begge sidor af lummiga träd ock belägna helt nära Antina. — Derborta-ligger Antina, signor; ytträde Nico!o. Om nigår förbi cyprösserna och sedan följer vägen åt venster ungefär en mil, så kommer ni fram, Förstår ni mig? Erceldoune fattade nynnens grofva, bruna hand och tryckte den hårdt. — Ja, jag förstår. Jag: kan icke tacka er nu; Nicolo, men senare, om jag får lefva, skall... Caprioten såg på honöm med en forskande, orolig blick och inföll: — Eocellepza ri går att möta någon fara? ... Låt mig följa er. f Erceldoune skakade sitt hufvud. — Hvarför icke, signor? fortfor Nieolo i