Fälttjenstöfningarne. I torsdags sammandrabbade afdelningar af kårerna A och B utom vid Sandhem äfven vid Slättäng, der kåren B, som det tycktes, öfverrumplad, i. början måste vika ur sina der intagna positioner. Dessa återtogos dock strax med artilleriets tillhjelp, som kåren A här saknade, och denna tvangs att äfven här retirera. En mindre betydande fäktning utkämpadegs äfven omkring kl. 9 e. m. vid Vistorp, der kompanier af kåren A sades hafva blifvit tillfångatagna. Påföljande natt var hufvudstyrkan af sistnämda kår lägrad omring Vistorp; kåren B åter vid och vester om Sandhem, Fredagens operationer försiggingo hufvudsakligen omkring Vistorp, :derifrån kårer A efter en half timmes iiflig kanönad förjagades och tvangs att skyndsamt retirera. I denna strid voro af kåren B Jönköpings och Bohusläns regementen utsätta för den lifligaste elden. Vapenhvila inträdde nu kl..3 e. m., och först sedan denna tilländalupit.. på lördags afton, började åter trupprörelserna. Kåren B fortsatte då sitt framryckande utan något-betydligt motstånd till Vårdkumla, beläget emellan Vartofta-och Sörby: Vid Var ofta; som passerades af en del af dennä kår, uppkom dock en ganska liflig strid med den. der förlågda underbefälsskolan från Karlsborg. Denna trupp, i början mycket oförsigtigt blottställd för både kanon ock gevärseld, stred dock sedermera med temlig frathgång, så att den under mMörkreåt lyckades kringränna och tillfångataga några kompanier af kåren B.: Denna Strid slutade ej förrän midnatt, hvarefter trupperna på söndagen mestadels lågo stilla i sina läger. På söndags afton tågade dock hufvudstyrkan af kåren A nedåt Sörby jernvägsstation, hvaremot kåren B, som först bröt FR på måndags morgon, tågade norrut åt alköping, emellan hvilken stad och Sörby jernvägsstation den sista striden under manövern lär komma att utkämpas. Högqvärteret, å söndagen förlagdt till Simonstorp, förflytades på måndagen till Falköpibg: Helsotillståndet bland trupperna bar i allmänhet varit tillfredsställande, utom vid lifgrenadierregementena, hvilka bland sig hafva nästan lika många sjuka, som bland alla de öfriga regementena tillsammans. v(J. D.) Slaget vid-Sandhem. Ett bref af den 3 juli till Nerikes Allehanda innehåller följande lifliga skildringar af striderna af 2 och 3 juli. ; Åter några rader. Du minnes, att när jag 2 juli middagstiden afslutade mitt förra bref; nämde jag, att skottvexling börjat och att en strid säkerligen förestod: Så inträffade ock, i det kåren med betydlig styrka sökte forcera sig fram genom passet vid Sandhems jernvägsstation, hvilket: ock leckades efter envist motstånd från kåren A:s: sida. Jernvägen framgår vid Sandhem öfver:en ett par tusen fot bred jordremsa, mellan Grimstorps sjö i norr och ett mindre, träskartadt vatten,i söder, Öster om detta pass, d. v.ss, åt den sida,från hvilken kåren B framgick, höja sig vid Ruder: och Sandhems kyrka ansenliga, rikt skogbevuxna åsar, mot. hvilka, sedda från de vester om passet yarande delvis odlade och tätt.bebyggda höjderna, aftecknade sig:stationsbyggnaderna, ångsågen med sina särskilda byggnader, Sandhems kyrka och flera bondgårdar. De vestliga höjderna jemte Axtorp voro af oss (dt vet n gång för alla att jag tillhör kåren A och att ja, kallar kåren B: för fienden) besatta sålunda: å båda. sidor: om landsvägen voro skyttegropar uppkastade, från hvilka pasBet och dit förande vägar kunde med gevärseld bestrykas, Första bataljonen af Vestgöta-Dals regemente hade här fattat posto, med ett par kömpanier i främsta linien och -etti reserv Tvetine Kalfbatterier åf Göta artilleriregemente stodo i position å höjderna ofvan infanteriet. En sqvadron:ur lifgardet till häst besörjde patrulleringen. framåt. och angaf slutligen, huru fienden framgick. Nyss ofvan omnämda. trupper utgjorde arridre-garde till kåren A, hvans; hufvudstyrka med tross låg lägräd vid Vistorp, nordvest från Sandhem. Från öfre gårdarne i Axtorp har man en herrlig utsigt öfver den nedanför liggande dalen, och hvarje detalj af den rätt storartade strid, som nu utspann sig, kunde af den. uppmärksamme åskådaren följas. Teterna af fiendtliga infanterioch kavalleri-kolonnör framskymta här och hvar, de komma inom skotthåll för artilleriet, då kanonen låter höra sin stämma, vårt artilleri söker redan på flera tusen fots afstånd med sin väl riktade eld oroa de änryckande truppmassorna, man spörjer att elden gör verkan, ty fienden skyndar, ju närmare han kommer, att desto fortare kasta sig bakom kullar, byggningar och andra skyddande föremål för att undandraga sig eldens verkan, fiendens batterier äro ej heller sena att från väl vålda ställningar gifva svar på tal.--IKanonadenr blir lifligare; glosa fiendtliga skyttelinier smyga sig försigtigt fraå mot passet, krypande i diken, bakom hvarje aldrig så ringa upphöjning ä marken, bakonr stenar m, m, för att undgå, verkan af det mördande blyet, hvilket från skarpskyttens remingtongevär redan på 15till 18-hundra fots afstånd utslungas mot den anryckande: Under det detta tilldrager sig vid sjelfva Sandhemsasset, höres infanterield äfven längst bort å vår hö flygel: Norska skarpskyttegardet, lätt och. rörligt såsom: alltid, hade å mindre vägar framträngt mot Hagagärdet och hotade vår flank och med detsamma vår reträttväg mot Vistorp, men då det anföll innan understöden hunnit anlända, kom mai snart till rätta med detsamma och vår högra flygels kompani, något förstärkt,