Dagens Nyheter – 7 juli 1874, sida 2

Utrikes-Nyheter. De franska legitimisterna synas under de sista dagarne göra de yttersta bemudanden för att ånyo bringa grefvens af Chambord sak på dagordningen och om möjligt genomdrifva sin plan: monarkiens återupprättande. Den högra centern hade ett ögonblick förhoppningar om att Lucien Bruns underhandlingar med pretendenten skulle leda till utverkandet af den yttersta högerns samtycke till. organiserandet af det personliga septennatet, men i stället hafva de ledt till utfärdandet af det manifest, som telegrafen redan förut meddelat. Detta manifest, som grefven af Chambord ställt till den franska nationen, innehåller först en protest mot den åsigt, som gjort sig gällande, att nemligen konungamakten .skulle varalikbetydande med absolutistisk godtycklighet... Manifestet vill tvärtom eftertryckligt framhålla. att den kristliga franska monarkien. har en moderat karakter och att den stödjes af tvenne kamrar, af hvilka den enas medlemmar utnämnas af konungen, den andras åter väljas af folket.Grefvens af Chambord politik står i öfverensstämmelse med landets önskningar. --Hvad-han vill är em försonlig, men stark regeringsmakt.. Frankrike önskar, liksom han, den: traditionella monarkien, som ensam kan skänka säkerhet för erhållandet af pålitliga och varaktiga allianser: :Grefven af Chambord önskar understöd af folkets representanter vid pröfnin gen af de ärenden, som tillhöra området för eras myndighet, men han vill undvika ofruktbarg parlamentariska strider, som endast göra rotjonton vanmäktig. I sammanhang med sådana betraktelser uppmanar -grefven af Chambord alla fransmän att samla sig omkring honom; att göra: slut på alla stridig-. heter och endast vända tanken :tilldet hårdt pröfvade fosterlandet. Det är på tiden att återupprätta konungadömet, som har århundradens häfdy att derigenom återgifva fosterlandet dess välfärd, säkerhet, värdighet och storhet, — fördelar som. friheten skänker, och hvilka endast uppnås genom monarkien. Verket skall blifva mödosamt, men det skall med Guds hjelp kunna genomföras. Så ungefär är innehållet af detta manifest, Mai skulle vara frestad:att tro det grefven af Chambord vore sinnad att göra eftergifter i Hberal anda, men vid närmare eftertanke finner man att en af de vigtigaste frågorna blifvit förbigången i manifestet, nemligen frågan om fanan.Denna tystnad är betecknande nog och har pifvit Journal des Debats anledning till. den förmodan, att grefvens af Chammbord tänkesätt i denna fråga åro desamma som förut. Manifestet är i följd at detta förhållande redan på förhand temligen betydelselöst och har säkerligen inga stora utsigter att lyckas, och det så mycket mera som trettiomannautskottets beslut att framlägga ett sjelfständigt författningsförslag för nationalförsamlingen lätt torde krossa den yttersta högerns förhoppningar. TR Rättegången mot Paul de Cassagnac för den artikel i hans tidning Pays, i hvilken han i anledning af de stridigheter mellan republikäner: ockbonapatister, hvilka framkallades af Gambettas uppträdande i nationalförsamlingen den 9 juni, uppmanar polisen att icke skona republikanerna, förevar sistlidne torsdäg för vederbörlig domstol. Den allmänna åklagaren ansåg att ifrågavarande artikel var egnad att oroa det allmänna lugnet och uppväcka hat öch splittring mellan medborgare Han yrkade derför, ehuru ej såsom dettycktes med så synnerligt eftertryck, att Paul de Cassagnac skulle förklaras skyldig. Paul de Cassagnac, som försvarade sig utan biträde at advokat, tog nu ordet och yttrade att hans fällande skulle vara en stöt riktad mot det bonapartistiska partiet. Detta parti vore stort och Hade tika od rätt som något annat parti till lagens skydd. Han kände icke juryng politiska mening. Om dess medlemmar voro republikaner, ville han vädja till deras känsla af rättvisa. Voro de åter konservative, skulle de frikänna honom såsom varande en rhedlöm af deras eget parti. : Domaren: gjorde en kort framställning af argumenterna å båda:sidor, men uttalade intet. påståen de. Domen utföll efter juryns hörande så, att Paul de Cassagnac blef frikänd. Denna dom omtalas naturligtyis mycEeti alla kretsat. Den kan endastförklaras genom den hofsamhet den anklagade iakttog under rättegången, vidare derigenom att den: allmänna åklagaren sjelf var en bonasork och ej -med någon. synnerlig stränget:framställde sitt yrkande samt genom, den försigtighetman .måste visa under..den närvarande: politiska oredan, då: hvarje tidning kämpar för sina -åsigteroch det derför händer att den under stridens -hetta gör sig skyldig till öfverdrifter. — ESR VOR 0 SE