qvinna? Hans hotelser skrämde henne icke, hans hyllning bedårade henne ej! Utan att han sjelf visste deraf, avtog emellertid hans stämma ett hårdare; mera befallande uttryck; hon var den första, som vågat håna honom. — Madame, sade han, ni bör veta att ni numera är underkastad lagens hela stränghet... Jag vet att jag är i deras våld, som aldrig skytt att i lagens namn begå de största olagligheter. — Kyrkan kan icke misstaga sig, svarade han. Ni har gjort er skyldig till det brott, som hen stämplar såsom det värsta af alla. Men kyrkan är ädelmodig — det vet ni väl; hon skall icke förfölja er, hon skall öfverlenina åt den verldsliga makten att bestraffa er. Er förmögenhet skall konfiskeras, er makt krossas, ert lif. förflyta i en, missdådares cell. Detta bör ni icke vara okunnig om. — Min förmögenhet kan ej konfiskeras, yttrade hon i likgiltig ton; ty jag har inga besittningar i Italien... Hurn har ni kunnat tro mig vara så oförsigtig!-Att ni ej vill återgifva mig fribeten, så länge jag. lefver, det behöfver ni ej säga mig; och att både kung Frans och: påfven anse kärlek till friheten och rättvisan såsom det största brott, det känner hela Europa. Ifall ni påminner mig om min rikedom, derför att ni hoppas att jag möjligen skall använda den