Dagens Nyheter – 6 juli 1874, sida 2

gen mer och ingen mindre än egaren till den i förra brefvet omnämda fest-oxen. För att fördrifva tiden, togo vi den pågående torgmarknaden i närmare skärskådande. Det var snart sagdt en parodi på en s.k. torgdag, och hvilka varor! Ett kött, hvartill jag al drig skådat maken; ja, min följeslagare förs säkrade mig att der fanns sådant efter djur, som måste ha varit sjelfdöda minst 24 timmar innan de sönderstyckats. Som förklaringsgrund till den mer än lofligt klena tillförseln af denna vara angaf han, att danska uppköpare af kreatur svärma omkring i trakten och köpa till höga pris allt dugligt af sådana som finnas, och tillgången derpå är riklig. Uppfödarne finna det förmånligare att sälja till dem, och de fattigare stadsborna få nöja sig med afskrapet; de förmögnare få väl hålla sig till slagtarboden, som ingalunda såg afskräckande ut. På ganska prydliga och väl försedda handelsbodar fanns god tillgång, och staden räknar minst omkring 30 handlande, dibbelt så många fabrikanter och handtverkare. Många nya byggnader hafva här uppstått på senare tider, och den, som ej sett staden på ett tiotal år, skall finna den betydligt förändrad. Några mindre välbyggda, gamla qvarter invid jernvägsstationen sades vara exproprierade och dömda till undergång. Så långt är allt godt och väl; men deremot hörde jag olycksprofeter, som spådde, att såväl staden som dess bana till Alfvestad skulle komma att lida mycket afbräck genom Karlskrona-banan. Vid en blick på kartan kan man icke undgå att i viss mån dela dessa farhågor, ty både Karlskronaoch Kalmar-banorna öppna ju för en stor del af provinsen en vida kortare väg till hafvet än den gamla, via Vexiö-Alfvestad-stambanan. För arkeologen eger staden en skatt i Smålands museum (i gamla gymnasiibyggnaden) och rättrogna försumma helt visst icke att besöka den helige Sigfrids graf i den af Brunius restaurerade domkyrkan, lika litet som någon vän af svensk skaldekonst Tog nårs, på stadens särdeles vackra kyrkogård. Som kulturhistoriska drag må antecknas, att restaurationen på Stadshuset ingalunda motsvarar anspråkslösa fordringar med hänsyn till matens beskaffenhet, att stadens barberare ej hunnit långt i konsten att draga knifvar och att Kalle Kruse nyligen uppenbarat sig på platsen med en dansande björn. Och dermed vända vi för denna gång det täcka Vexiö ryggen, i hopp om att få återse det en ånnan gång, då omständigheterna medgifva att taga dess natursköna omgifningar och annat smått och godt i närmare betraktande och låta de förra i tryck vedertaras all den heder, hvaraf de äro förtjenta. Au revoir, således, och nu till den syd-svenska hufvudstaden ! Huru tiden förändrar! kan man med skäl utropa vid anblicken af Malmö, sådant det nu presenterar sig, då man tänker på stadens utseende m. m. för blott en tio år tillbaka i tiden. Malmö synes nu ha antagit karaktären af en verkligt stor stad, och fabriker ha här vuxit upp som svampar; industriella bolag bildas här snart sagdt dagligen, en rastlös verksamhet, en vaken kommunalanda hafva efterträdt den förra dåsigheten. Antalet fabriker i alla grenar närmar sig redan hundratalet. Här spinnes, väfves, males, sågas ; här byggas ångoch andra fartyg, sys handskar, svarfvas porslin, skäres kork, hugges ved med maskin, göras cigarrer (vid ej mindre än åtta fabriker, hvaraf sex tillkommit på de allra sista åren), göres Gud vet hvad allt. Här bygges, förskönas; här handlas och vandlas. Här är lif och lust att vara och jag beklagar blott, att den knappt tillmätta tiden icke medgifver att taga alla dessa etablissementer, all denna verksamhet ibetraktande; men jag må bekänna att jag här fann mig så öfverraskad, så intresserad, att jag icke kan, likmätigt resplanen, slita mig härifrån innan jag åtminstone tagit en flyktig öfverblick af det industriella lif, som här råder. Det vore en uppenbar orättvisa att i egenskap af korrespondent passera en. sådan stad som denna, utan att egna densamma ett något utförligare omtalande än det flyktiga, ja lättsinniga, som jag under denna min utflykt med hänsyn till en och annan plats låtit kommamig till last; Här måste, man ut på upptäcktsresa med annotationsboken i hand; men frukten, som sagdt, ej någon afskräckande grundlighet. Här gäller blott att gifva ett svagt begrepp om hvad Malmö blifvit, ej att göra fackstudier. : KIRSO RB ARENA REN SKO ROSES