Dagens Nyheter – 2 juli 1874, sida 2

Re Rochefort och tidningsreferenter. : En i San Francisco bosatt norrman skrifver till en norsk tidning följande roliga berättelse: Då jag antager det kan vara af intresse att erfara något direkt om Henri Rocheforts enomresa här från Australien efter hans fykt från Nya GCaledonien, sänder jag ett exemplar af San Francisco Uhronicle, der hela händelsen är behörigt upptecknad och som äfven är ett prof på arten af den härvarande pressens verksamhet. Tiden för Rocheforts ankomst till San Francisco var ovisg. Tidningsreferenterna höllo den möjligast skarpa utkik och spejade i hvarje mans ansigte efter likhet med fotografierna af den ryktbare pamflettisten. Chronicles referent förtäljer att han förblef stående hela natten på bryggan för att passa på, under det att hans kamrater uppgåfvo jagten. Kl. slog 6 om morgonen, skrifver han. Men ännu ingen kommunard! Kl. fattades 5 minuter i 7 och ännu stod referentens melankoliska gestalt, med sorgset uttryck i sitt intelligenta ansigte, som en staty på bryggan. Kling, klang! ljöd klockan på ångbåten. Referenten rusade upp, kastade en spejande blick omkring sig, gjorde ett förtvifladt hopp för att nå ångbåten, som han just satte foten på i samma stund den afgick till Pacific-banans station. Ombord är en man, som straxt tilldrager sig den intelligente referentens melankoliska blick: det är Rochefort. Derefter följer ett stycke med öfverskrift: Två framstående journalister, som gifver en målande skildriog af referentens första möte och samtal med la Lanternes redaktör. Under en mängd nya öfverskrifter läser man skildringar af Rocheforts utseende med samma noggrannhet och utförlighet som en naturforskare använder, när han skildrar ett nyupptäckt skaldjurs eller ett nytt fiskslägtes egendomligheter. Hans resdrägt är beskrifven i ett särskildt kapitel, deri Rocheforts randiga byxor erhålla en genomgående kritik; derpå följa kapitel om hans två reskamrater, betraktelseröfver att han afslog att dricka ett glas vin, emedan en man som skall uträtta något i verlden behöfver hafva sina tankar klara. Rochetortsom hatare, fader, som kommunard, som rymmare, som skribent, som han står och går, som han äter middag och sofver — allt har Chronicles referent tagit reda på och har berättat det så noga, att han till och med anför Rocheforts samtal med honom ordagrannt, som om han på stället hade upptecknat det med snabbskrift. Mei slutligen kommer man till det bästa af allt: Rochefort blifver medarbetare i San Francisco Chroniclel. Rochefort -— omtalar referenten, hvilken följde honom i hälarne ett godt stycke på vägen till Newyork för att få pressa ut något nytt af honom för Chronicle — tog fram en blyertspennå och papper och lade det på sitt knä i jernbynvagnen; han rullade pennan mellan sina händer, stödde armbågen mot fönstret och såg ut genom det. Han sattidenna drömmande ställning ungefär en qvart, under det jern banvagnen rasslade hän öfver skenorna. Derpå böjde han hufvudet mot papperet och skref den första satsen. Härefter lutade han sig bakut och grubblade ånyo, hela tiden rullande pennan fram och tillbaka och rynbanda pannan till eftertanka Derpå skref han den andra sätsen i artikeln. ter såg han en stund ut genom vagnsfönstret, och i det han ånyo vände tillbaka till papperet ändrade han ett ord i den första satsen; och höll han på från Lathrop till Sacramento, under 2 timmar och 52 minnter, att skrifva artikeln. Han skref icke en rad utan att noga och länge hafva öfvervägt den, och Jet var knappast en sats, i hvilken han ej sedermera gjorde någon ändring. Då-han hade slätat artikeln, lemnade han den till referenten, som tryckte hans hand och ilade med ett annat jernbantåg tillbaka till San Francisco, der man ögonblickligen hade det nöjet att se den nye medarbetarens artikel främst i Chronicle. Artikeln innehöll för resten ingenting märkligt; det var en skarp kritik öfver Mac Mahons tvetydiga politik. . Orsaken, hvarför Rochefort blef så ovänligt mottagen i Irland, var, som Daily News upplyser, den, att Reuters telegrambyrå hade spridt ett oriktigt telegram från Newyork, att Rochefort skulle yttrat det han gillat afrättandet af dem, hvilka i Paris tagits såsom fin af kommunarderna, deribland var erebiekopen af Paris. Derför lydde också katolikernas rop i Queenstown: Ned med Rochefort! Ned med erkebiskopens mördare! Vid ankomsten till Rotterdam fick Rochefort icke mindre än 1000 (2) bref; största delen antogos vara från bokhandlande, som erbjödo sig att förlägga la Lanterne (Lyktan). fom