Dagens Nyheter – 29 juni 1874, sida 2

förra året förorsakade, samt de tilldragelser, som förberedas inom nationalförsamlingen. Telegrammet lyder sälunda: Berättelsen i Times angående underhandlingarna i Frohsdorf har ökat oenigheten mellan de monarkiska partierna. et är nu sannolikt att uationalförsamlingen skall förkasta Periers och Lamberts förslag äfvensom Wallons samt ett nytt förslag af monarkisterna, som med. säkerhet väntas. Republikanarne glädja sig öfver dessa utsigter, som de anse skola utan tvifvel medföra nationalförsamlingens upplösning. Bland de konservative hafva tvenne förslag gjort sig gällande: ett parti vill, att nationalförsamlingen skall uppskjuta alla konstitutionella frågor till hösten, i hvilket fall församlingen skulle taga sig ferier till i midten eller slutet af juli, sedan den voöterat öfver finanslagen. Ett annat parti vill, att marskalk Mac Mabhon i ett budskap skall göra nationalförsamlingeh ansvarig för följerna, om hans makt icke blir organiserad, hvilket blef utlofvadt vid omröstning den 20 november. Marskalken sjelf iakttager emellertid den yttersta tillbakadragenhet och ingen känner det beslut han ämnar fatta. Tydligt är dock att det skall motsvara de allvarliga förhållanden, som framkalla det. Det rykte, som innehållits i några tidningar, att marskalken skulle förbundit sig år 1873 att förmå armen att antaga den hvita fanan, är fullkomligt falskt. Man försäkrar att trettiomannautskottet har uppgifvit planen att bilda ett öfverhus och att det ämnar föreslå ett statsråd med vidsträckt makt och gifva marskalken rätt att upplösa församlingen. — Grefven af Chambord nekar fortfarande att komma till Frankrike, emedan han påstår att det rätta ögonblicket ännu icke är inne. — Hertig Audiffret-Pasquier har i går i ett möte, som högra centern höll, förklarat, att han icke personligen gifvit Times korrespondent nåra upplysningar, men att han har bekräftat em och sagt att de voro riktiga. Legitimisterna äro missnöjda med niomannautskottets beriktigande och vilja att niomäånnautskottet skulle dementera berättelsen i Times. Detta meddelande, som synes komma från en åtminstone officiös källa, berör åtskilliga frågor af stor vigt, men meddelar intet bestämdt öfver någon. Man kan af telegrammet ana en mellankomst af Mac Mahon, men man kan icke sluta sig till något öfver beskaffenheten af denna mellankomst, ej heller öfver ändamålet dermed. Den enda punkt, der man finner någonting bestämdt uttaladt, är den, hvari det talas om att trettiomannautskottet skulle hafva uppgifvit all tanke på bildandet af ett öfverhus och att det i stället ämnar föreslå ett statsråd med mycket vidsträckt makt. Det berikitgande af mniomannautskottet, hvilket åsyftas. i ofvanstående telegram, innehålles i en berättelse, som blifvit uppställd i ett möte af detta utskotts förnämsta medlemmar. Detta dokument söker att förringa verkan af berättetsen i Times, men bekräftar! ä andra sidan det väsentliga af hvad Times framställt. Det synes framgå af allt hvad man. sett, att niomannautskottet har redigerat tvenne protokoller ötver de underhandlingar, som höllos 1873, hvaraf det ena, som sade, att den trefärgade fanan skulle skyddas, vår bestämdt för offentligheten, under det det andra, hvari det endast stod: Grefven af Chambord fordrar icke, att någon förändring skall ega rum i fråga om fanorna, förrän han kommit i besittning af makten, var den enda autentiska. Mac Mahons förklaringar med afseende på den hvita fånan och hans skrifvelse:till Audiffret-Pasquier sägas för öfrigt vara riktiga, men, man nekar att grefven af Chambord någonsin haft någon kunskap derom. Man antager allmänt att Times? kotrespondent fått sina upplysningar af Audiffret-Pasquier, 1edaren af den Högra centern, ehuru Times korresponöent sjelf förnekat det, och hvad som synes bevisa detta antagande är ott meddelande i FIndep. Belge, enligt hvilket legitimisten de Lårcy en dag fört en häftig strid med Audiffret-Pasquier i en af nåtionalförsamlingens korridorer. De Larcy förebrådde hertigen i skarpa ordalag att han åstadkemmit den fullkomligaste upplösning i majoritetens leder genom sina offentliggörelser i Times, hvarpå denne svarade, att det var refvens af Chambord bref af den 27 oktoer, som tillintetgjort sammanslutningen mellan partierna. De Larcy sade: derefter, att berättelsen i Times icke vore nöjaktig,hvarpå hertigen kallt anmärkte, att den i det väsentliga var riktig och att beviset derför icke skulle uteblifva. Det framgår nu, säger VFIndtp. Belge, otvifvelaktigt af niomannautsköttets beriktigande, ätt Times har rätt, då det har sagt, att grefven af Chambord ensam är skuld till att underhandlingarna om mönarkiens återupprättande strandade, och det är dock hufvudsaken. Alt annat är bisaker i denna fråga. Kort efter sedan Periers inlemnat sitt förslag om republikens organisation, emottog han ett bref: från. Montalivet, förut minister under Ludvig Filip. i hvilken denne yttrar