Dagens Nyheter – 27 juni 1874, sida 2

derhandlingar mellan legitimisterna och orleanisterna omöjliga. Splittringen mellan de båda grupperna är derför nu större än någonsin, och den moderata högern är icke enig med hvarken den ena eller den andra. Förhållandet förbättras icke genom de offentliggöranden Times innehållit rörande de underhandlingar, som egde rum från augusti till oktober månad förra året för monarkiens återupprättande. Såsom bekant är härleda dessa sig från Audiffret-Pasquier. Man ville påtvinga den högra centern den hvita fanan, och Audiffret-Pasquier, ledare af den högra centern, gjorde då ett besök hos Mac Mahon för att höra hans åsigt om saken. Marskalken skall då bland annat varnat för antagandet af den hvita fanan och ytterligare gifvit eftertryck åt denna varning genom ett bref, som han sändt Audiffret-Pasquier, hvari marskalken upprepade sin varning och bad hertigen icke förtiga den. Tidningen Union är nu alldeles utom sig öfver att dessa underhandlingar blifvit offentliggjorda, men konstaterar på samma gång att Mac Mahon uttalat sig mot den hvita fanan. Den förklarar störredelen af de fakta, som förekomma i Times artikel, för falska och tillägger: Författaren till artikeln i Times delar utan tvifvel icke vår mening. I det ögonblick, då man skulle tänka på framtiden och på hvad som behöfves för landet, anser han mera gagneligt att upprifva gamla sår. Under polemikens hetta uttalades ett namn. Detta namn var Mac Mahons. Det syntes som om partierna begripit, att man måste lemna marskalken utom debatten. Artikelförfattaren i Times låter honom nu beträda stridsplatsen. Man kan förvåna sig öfver att dessa ofientliggöranden blifvit oss meddelade af den utländska pressen; men det onda, som de måste åstadkomma, kan förklara, att en frandk penna vägrat att befatta sig med saen. Times artikel har för öfrigt väckt ett ofantligt uppseende i alla parlamentariska kretsar och hertig Audiffret-Pasquier tillika med flera medlemmar af den komite, som ledde underhandlingarna mellan orleanisterna och legitimisterna, hafva sammanträdt för att öfverenskomma om de åtgärder som måste vidtagas. Man tror att de komma att afgifva en offentlig förklaring öfver sitt deltagande i saken. LIndependance Belge meddelar nu ordalydelsen af det utkast till ny folkrätt i krigstid, som blifvit föreslaget af den ryska regeringen och som kommer att afhandlas på den kongress, som skallsammanträda i Brässel i juli månad. Förslaget, som först innehåller några allmännare regler, är indeladt i 4 afdelningar och dessa i särskilda kapitel, hvilka handla om de militära auktoriteternas myndighet på fiendtligt område, om hvad som förstås med krigförande, om medlen att skada fienden, de som äro tillåtna och icke tillåtna, om belägringar och bombardementer, om spioner, om krigsfångar, om icke stridande och sårade, om den militära makten gentemot enskilda personer, om reqvisitioner och kontributioner, om parlamentärer, om kapitwationer, om vapenstillestånd och slutligen om repressalier. IL Independance anmärker, att hela förslaget icke innehåller något väsentligen nytt, men att det hvarje gång det uppställer någon ny regel gör denna omöjlig genom förbehåll, som strida mot de humana principer som man synes hylla. Le Nord deremot försvarar förslaget mot de angrepp. för hvilka det varit utsatt i den utländska pressen, att det nemligen skulle vara ett tyskt arbete. Gambetta skildrar i sitt organ Republique francaise hela utkastet såsom en codification des arrogances prussiepnes. Deputeraden i engelska parlamentet för Limerick, sir Butt, har i en sammankomst förklarat att han i slutet af denna månad vill framlägga för underhuset en resolution, som går ut på att erkänna såsom tidsenligt, billigt och rättvist, att den irländska nationen får i ett irländskt parlament afgöra de ämnen, som uteslutande rörå Irland. Emellertid skola dock rikets integritet och förbindelser mellan England och Irland upprätthållas derigenom, att alla gemensamma angelägenheter afgöras i riksparlamentet. I det engelska underhusets sammankomst den 23 dennes interpellerade parlamentsledamoten Sandfort kabinettet angående erkännandet af den spanska regeringen. Understatssekreteraren i. utrikesdepartementet, Bourke, svarade att den engelska regeringen önskar icke fördröja erkännandet af den spanska regeringen, emedan den sträfvar att lemna sitt moraliska stöd åt alla, som kämpa för upprätthållandet af den moraliska ordningen. Men med afseende på de nuvarande förhållandena synes det rådligast att börja med ett formligt erkännande, tills regeringens reorganisation vunnit en större stabilitet. Inbundna Föltetoneer