Dagens Nyheter – 27 juni 1874, sida 2

rö o-— d34 — förakt. Men med allt hvad hon yttrade inverkade hon endast föga på honom. Hans kärlek kunde icke dödas. Han betraktade henne under tystnad, och då hon aktgaf på hans blick, så såg hon blott alltför väl, huru fullkomligt hon ödelagt hans lif. I denna stund, då hans tro för ett ögon. blick blifvit rubbad genom hennes ord, då den ridderliga vördnad han byste för henne förblindats genom hennes sjelfanklagelser, tog den sinnliga delen af hans passion öfverhand — han beherrskades pu uteslutande af denna galenskap, som konimer eljest kloka män att utsätta sig för en evig skam och öbeskrifliga lidanden blott För att denna gvinna må bli mint — — Hon märkte att så förhöll sig; och hon visste, huru fruktansvärd denna galenskap är; hon. visste, att i denna stund :af ångest hennes kroppsliga skönhet var allt hvad han tänkte på och längtade efter. — Det är mig likgiltigt hvad ni är, mumlade han; det är mig-likgiltigt, om ni bringar förderf öfver mig — jag älskar er, o gode Gud! såsom säkerligen ingen man älskat er före mig. Röres ni icke af detta? Ni må vara hvad ni-vill, om blött — om... Han tystnade, ty han var ur istånd att fullborda meningen. Had insåg att det var hopplöst att söka beveka henne, :Och ehuru