Dagens Nyheter – 25 juni 1874, sida 2

var kömminister till sin död 1847. Med en or dinarie inkomst af 50 tannör säd ovh åfkastningen af ett litet boställe tnderhöllos trenne söner, nuvarande provinsialläkaren doktor Johan : Ångström samt professorerna Anders Jonas och Carl Arendt Ångström, i skola och mnasium, och lemnades äfven något bidrag till. deras vis stelse vid Upsala universitet. Möjligheten häraf berodde hufvudsakligen på en moder, som ännu i sena ålderdomen spann sin härfva om dagen utan att derför åsidosätta sitt hushåll Oaktadt professor Å. J. Ångström genom konditionerande måste skaffa sig bidrag till sin vistelse vid universitetet, aflade han dock sina lärdomsprof både tillräckligt fort och med utmärkelse. Student hösten 1833, blef han fil. dr 1839, docent i fysik hösten samma år och astronomie observator 1848, samt förestod astronomiska professuren 1846 och våren 1847 under astronomie professorns utländska resa. På ytterligare befordran fick han i anseende till bristande ledigheter i tjensteväg sedermera vänta hela femton åren. Ändtligen blefhan efter ovanligt ampla vitsord från konsistoriet 1858 utnämd till professuren i fysik, hvilken tjenst han förut, åtminstone tnder ett par år, såsom vikarie hade upprätthållit och som ban nu i 16 år innehaft. Angström har utgifvit afhandlingar i nästan alla delar af fysiken, men har isynnerhet gjort sig känd i utlandet genom sina undersökningar i spektral-analysen, för hvilka han 1870 af Royal Society i London erhöll den stora Rumfordska ldmedaljen med tillhörande ;icke obetydlig elöning i penningar, en utmärkelse, som förut icke tillfallit någon svensk; — ty den Rumfordsmedalj, med hvilken vår berömde landsman John Ericsson belönats, var en annan och tillerkändes honom icke af Royal Society; utan af Academy of arts and Sciences i Amerika. I sin afhandling Optiska. tindersöktingar, inlemnad till Vetenskapsakademien den 16 februari 1853, uttalade Ångström först af alla fysiker den lag, som hufvudsakligen ligger till grund för-spekz tralanalysen. : Denna afhandling bemärktes icke tillräckligt att börja med. I sin address till Royal Societey, då Ångström antogs till ledamot, anmärker ordföranden, general Sabine, att man i anseende till de hinder språk ochafstånd uppställa hela:3 åren sväfvat i okunnighet om nämda afhandlings tillvaro, men att man, efter att af den hafva tagit kännedom, måste erkänna ngström såsom spektrål-analysens fader, emedan dessa hans optiska undersökningar inne hålla de fundamentala principerna till nästan allt som sedermera blifvit gjordt. I sitt arbete Recherches sur le spectre solaire jemte atlas, innehållande 1e spectre normal du soleil, lemnar ngström tillika en åtminstone tillsvidare oumbärlig hjelpreda åt alla, som: sysselsätta sig med spektroskopiska undersökningar och hvilka också städse åberopa nämda afhandling. Det är naturligt, att lärda samfund skulle efter hand tillegnå sig en sådan förmåga som Å:s. Han har sålunda blifvit ledamot af Vetenskapsakademien i Stockholm, Vetenskapssosieteten i Upsala, Vetenskapsakademierna i Berlin och Köpenhamn, Royal Society i Löndon m. fl; och nyligen korresponderande : ledamot af Franska institutet. Af Vetenskapsakademien har han tvenne gånger fått delar af Wallmarkska riset (1865 jemte professorerna Thalen och Holmgren, och 1869 ensamt med den förstnämj 9 Och ett par gånger andra pris, samt af Up sala veterskaps-societet, innan hån blef-dess Ie damot, penninggersättningar . för inlemnade afhandlingar — allt behöffiga bidrag för en person, som under en lång följd af år hade helt obetydliga löneinkomster. Dels med statsbidrag dels ock för det mesta på: egen. bekostnad har Å. flera gånger besökt utlandet, hufvudsakligen Frankrike och Tysklånd. På resor var han stadd åren 1843 och 44, 1859 och somrarne 1866 och 67, och bar varit närvarande vid alla skandinaviska naturförskaremötena:med undantag, af ett enda, Såsom ett erkännande af hans förtjenster har Å, blifvit riddare af: N.-O. och kommendör af Wasa-ordens första klass, likasom af italienska Kron-orden. Under sina vetenskapliga sträfvanden och sitt för öfrigt verksamma och fruktbärande lif har prof. Ångström fått njuta den högsta grad af huslig sällhet genom det särdeles lyckliga äktenskap han för trettio år sedan ingick med Augusta Bedoire. -Af de barn;-med hvilka detta välsignats, lefva två, en dotter och en son. Hela vårt samhälle känner djupt förlusten af den hädangårgne. Man visste äfven utom den akademiska och lärda sferenyatt: han var en stor man, som gjorde det svenska namnet frejdadt i verlden. Allmänt och varmt är derför det deltagande man egnar hans :efterlemnade, i den djupaste sorg försänkta familj.