Dagens Nyheter – 12 juni 1874, sida 2

om att ni tröttar ut mig, ifall ni fortfar på detta sätt. Jag skulle bli er mycket mera förbunden, om ni ville låta mig höra några af dessa ofta verkligt goda infall och qvickheter, för hvilka ni gjort er känd inom sällskapslifvet.. Det är en genre, som ni pässar för, under det att dessa utgjutelser i Romeos stil äro alldeles misslyckade, när de komma från er mun. — Tyst — af medlidande! Betvifla min heder, drif gäck med mig, om pi vill, men tro åtminstone att jag älskar er! — Pi tro icke på kärleken — nous autres ! — Och dock ha många män sökt och funnit döden endast af kärlek till er. — Om de så gjort, ha de derigenom bevisat att de voro okloka, ingenting annat. För en helt kort tid sedan hyste han samma åsigt, som hon nu uttalade. Ännu voro ej fulla två månader förflutna, sedan han med den största tvärsäkerhet skulle påstått att den, som betedde sig så som han sjelf vid detta tillfälle betedde sig, icke hade sitt förstånd -i behåll. Men nu var han såsom förtrollad, han kände icke igen sig sjelf, han frågade ej efter om han uppträdde som. en galning. Att vinna henne — se der det mål, som han nimera satte kögre än alla andrg — Hör mig åtminstone innan ni bannlyser mig, yttrade han. Hvad är det väl, som