Dagens Nyheter – 18 april 1874, sida 2

cet till regeringen som till representationen, wtt regeringen ock måste medverka till en ösning af frågan, en lösning som måste bestå deri, att det ej längre är nödvändigt att eröfva folket dess rättigheter. Grefve Moltke nade vid första behandlingen af det till miitärutskottet remitterade förslaget påpekat nödvändigheten att försvara hvad man eröfvat. Talarne gingo fulkomligt in på de af nonom yttrade åsigter. Alla partier måste lerför samverka för att skydda hvad som är vunnet, och om det ännu funnes partier, som ansågo allt hvad som skett sedan 1866 såsom villfarelser, måste regering och majoritet samverka för att bekämpa dessa motståndare. Den strid, som rasar i det inre, som är oss påtvungen af den romerska kyrkan, tål ingen mera kris. Men vi kunna icke vara beröfvade våra konstitutionella rättigheter så länge som regeringen i sin första paragraf fordrar. Om vi under 7 års tid garanterat en grundval för hären, vill jag se den regering, som kan hysa farhåga, eller den representation, som kan vägra att bevilja medel för en stark här. Jag hoppas alltså, att regeringen skall lyckas att med den hofsamhet, vi äro vana att hos henne finna, uppnå en öfverenskommelse med majoriteten och så betrygga den yttre freden och den inre makten. General Kamecke uppläste derefter en förklaring från regeringens sida, hvilken innehöll, att meningen med första paragrafen ej var att fastställa för alltid den effektiva styrkan till den nu bestämda siffran eller beröfva riksdagen dess rättighet att kontrollera budgeten. Meningen var endast att under nuvarande förhållanden i Europa armåns styrka skulle vara så stor, att det vore möjligt att skydda freden och afvärja ett anfall. Förklaringen syftade vidare på hr Bennigsens förslag och visade att skilnaden mellan hans och regeringens förslag ej var så stor, att regeringen skulle undandraga sig ett tillmötesgående. Regeringen var öfvertygad att man under 7 års erfarenhet skulle komma till den slutsatsen, att den styrka, som nu fordrades, måtte blifva beständig, och att, då denna tid gått till ända, samma antal skall antagas för alltid eller åtminstone för en lång följd af år. Förbundsstyrelsen hoppar des att vid en kommande diskussion öfver lagen riksdagen skulle visa sig lika tillmötesgående som nu regeringen gjorde. Talaren slutade med att förklara, att regeringen antoge Bennigsens förslag. edan deputeraden Reichensberger yttrat sig, uppsköts sammankomsten till följande dag, då omröstningen företogs. Herrehuset i Wien har nu definitivt antagit alla paragraferna i de konfessionella lagarne med bibehållande af utskottets redaktion af desamma. Alla ändringar, som af minoriteten vid flera paragrafer blifvit föreslagna, äro förkastade. Så snart diskussionen slutat, lemnade erkebiskoparne salen. Enligt de sista underrättelserna från Bengalen är nöden i tilltagande i flera trakter. Men det är ej blott hungersnöd, hvaraf folket hotas, utan der har ock utbrutit en svår koppepidemi bland de arbetare, som af regeringen sysselsättas vid de offentliga arbetena. Dessutom blir bristen på vatten för hvarje dag mera kännbar. Arbetarne måste nu gå milslånga vägar för att få släcka sin törst. Man önskar derför regn, men fruktar å andra sidan att den fuktiga väderleken skall medföra åtskilliga smittosamma sjukdomar. Dessutom har boskapen angripits af åtskilliga åkommor, och när man betänker att den är det enda transportmedlet i flera landsändar, kan man ej undra. på att stor förskräckelse råder bland befolkningen. Ett telegram till Times af den 13 dennes meddelar att husen stå tomma i Tirhoot och att omkring 3,432,713 menniskor behöfva hjelp.