och hon såg på mig åter med den fallkomligaste likgiltighet. Jag kände mig nästan ledsen deröfver; men med tiden skall jag nog återvinna hennes kärlek. Derefter upptäckte han ett ännu senare bref. Min älskade! Jag är outsägligt bedröfvad, då jag hör att din helsa är klen. Jag skall ofördröjligen komma till dig, så snart jag kan lemna min farbror, och jag skall, bur det än må aflöpa, taga Iucilla med mig. Nu för ögonblicket är det dock absolut omöjligt för mig att slippa lös, enär min farbror är mycket skral och herrskapet Spaldings hålla på att innästla sig som bäst. Den gamle spelaren står i begrepp att göra ett lysande parti — med just samma flicka, som gubben ville tvinga på mig. Detta är naturligtvis ett slag för honom, ty min farbror tycker mycket om den unga damen och tror tillika, utan det minsta skäl, att jag har behandlat henne ogrannlaga. Jag hyser dock den förtröstan till hans långvariga tillgifvenhet för mig att jag tror, att mina rivaler icke få mycket för alla sina konstgrepp. Jag tror näppeligen, att han kan förmå sig till att göra mig arflös, då han så ofta gifvit mig anledning till att betrakta mig såsom sin arfvinge. Håll modet uppe, min älskade Fölicie; målet kan icke vara aflägset, och, rik eller fattig,