Dagens Nyheter – 13 april 1874, sida 6

Riksdags-Nyheter, Lördagens sammanträden. Följande kungl. propositioner blefvo vid sammanträdenas början till kamrarne aflemnade: 1. angående dyrtidstidstilläg för kleresistaten vid k. flottan samt för lärarepersonalen vid skeppsgosseskolan i Karlskrona. 2. angående en förändrad lagstiftning för enskilda sedelutgifvande banker; 3. angående den Weskattning, som i följd af tackjernstiondens upphörande bör bergslagerna i riket påföras. . : Mellanrikslagen. Andra kammaren biföll Bevillningsutskottets betänkande angående Sveriges och Norges ömsesidiga handelsoch sjöfartsförhållanden. Den ende -talare, som uppträdde mot utskottets förslag, var hr Heggström, hvilken isynnerhet betonade de fördelar som på Sveriges bekostnad skulle tillskyndas den norska sjöfarten genomförslagets antagande. Häremot invände hr Adlersparre att vilkoret för vår egen sjöfarts höjande vore en fri och öppen samt genom en klok lagstiftning understödd täflan med vårt grannland. Öfrige talare för förslaget voro hrr Nils Larson, frih. af Schmidt, .Gumelius, Hedin och Key, hvilken sistnämde erinrade om generaldirektör Bennichs ord i Första kammaren vid samma frågas behandling: man bör ej bemöta en stor sak med små skäl. Metriska måttoch vigtsystemet. Lagutskottets förslag om bifall till k. m:ts proposition angående införande af det metriska måttoch vigtsystemet vid jernvägstrafiken äfvensom vid handel med guld och siltver m. m. blef af Andra kammaren icke antaget. Hrr L. O. Larsson, Casparson, P. Olsson och Helander framhöllo-sina betänkligheter mot det nya systemet. Våra handelsförhållanden beröra hufvudsakligen England, Ryssland och Danmark; uti hvilka stater metersystemet ännu icke börjat. tillämpas; då k. met icke föreslagit dess införande äfven vid tullbehandlingen samt då olikhet i myntförhållandena staterna emellan i allt fall nödvändiggjorde reduktionen vid kostnadsberäkningen för varuafsändning vore den nytta handeln kunde skörda af den föreslagna förändringen ringa eller ingen; dessutom vore behofvet icke symmerligen trängande för vår handel, som icke är af transiterande natur. Hrr von Schoultz, Boman, statsrådet Bergström, Philipson, Huss och Lundström sökte ådagalägga önskvärdheten af den nu föreslagna partiella förändringen. Det vore k. m:ts mening att metersystemet, hvilket af flera stater , blifvit antaget, så småningom skulle införas inom alla områden, sedan allmänheten hunnit vänja sig något vid detsamma. Utskottets hemställan blef afslagen med 120 röster mot 49. Utlännings eganderätt i Sverige. K. m:ts proposition on förordning angående de vilkor, hvarunder utlänning må förvärfva eganderätt till fastighet, blef, efter en i vissa moment något hetsig debatt, af Kammaren afslagen. Ordet begärdes först af hr Hedin, som yrkade rent och enkelt afslag å utskottets tillstyrkande utlåtande, i det han erinrade om innehållet i den skrifvelse, som riksdagen den 23 maj 1873 aflät tul k. m:t och hvilken afsåg att uppställa medborgarerätt som Vvilkor för utlännings egänderätt. K. m:t hade svarat på de NR gr uttalade önskningarne att k. m:t icke ville föreslå lagstiftningens mellankomst i ändamål att åstadkomma inskränkning i medgifvanden för utlänningar att här förvärfva fastighet eller att uppställa skärpta vilkor för sådana medgifvanden. Häraf framginge att icke en skymt af afseende fästats vid riksdagens åsigt. Hvad det föreliggande, af k. mit framställda förslaget beträffade, så visade talaren, att en pararaf, nemligen den andra, vore alldeles öfverflöig, enär den innehåller den bestämmelsen, att en i landet bosatt person skulle vara underkastad svensk lag, något som aldrig hade behöft erinras; andra paragrafer vore. likaledes i, mer eller mindre mån öfverflödiga och delvis rent af vådliga i tillämpningen. Hvad skulle man nu säga om ett sådant resultat-af representationens 20-åriga bemödanden? Det vore skäl att svara med ett rent afslag, emedan 1 allt fall intet skulle förloras, om k. m:t tills vidare behölle sin sjelftagna rätt att i hvarje enskildt fall gifva tillstånd: til besittning. Antoges deremot förslaget, så skulle, om riksdagen sedermera ville taga -k. mt för hufvudet med anledning af lagens tillämpning, det svar kunna gifvas: du harju sjelf så velat, George Dandin!Talaren ansåg slaget vara en rännsnara, med -hvilken man ville strypa lifvet ur riksdagens initiativ. I morgon vore ju också en dag och man kunde således hysa hopp att k: m:t skulle ändra åsigt. Hr Dicksonvilleäfven afslag, hvilket också Första kammaren redan för sim del beslutat, samt trodde att man skulle vinna mera genom att låta k. m:t i hvarje särskildt fall pröfva huruvida besittningsrätt berde beviljas eller ej Då talaren funnit sig djupt sårad af den föregående talarens sätt att kritisera k. m:ts förslag och den skärpa med hvilken han yttrat sig om varannan åtghÄrande 3 fråman illa han: ill