Dagens Nyheter – 13 april 1874, sida 5

Utan tvifvel voro lördagens sammanträden, med hänsyn till vigteh af de frågor, som afgjordes, bland de märkligare, icke blott under denna riksdagssejour, utan allt sedan den nya representationens införande, och det är ett ganska egendomligt förhållande att tvenne frågor af så framstående betydelse för våra nationella och sociala förhållanden som mellanrikslagen och de nya äktenskapsförordningarne inom den folkvalda kammaren, der partigrupperingen är så markerad och de olika intressena äro mera mångsidigt representerade än inom Första, blefvo så lättvindigt afgjorda. Den s. k. mellanrikslagen, genom hvilken unionsfrågar. öfvergått från pennfäkteriets och det juridiska hårklyfveriets område in på ett praktiskt gebit, hade i Andra kammaren endast ex motståndare bland deuppträdände talartie och det märktes tydligt på de öfrigeg anföranden att de edan från början ansågo saken klart. De af Lagutskottet föreslagna förändringarne i äktenskapslagstiftningen bekämpades visserligen i Första kammaren af åtskilliga talare; men så måste: man ock medgifva att de gingo igenom desto lättare i Andra: ett klubbslag — det var allt! Quod bonum sit! Då riksdagens beslut i denna fråga antagligen inom kort vinner k. m:ts sanktion; torde det icke vara olämpligt att fästå allmänhetens tppmärksamhet på det väsentligen nya i detta lagförslag. Aktenskapsförordet, som förut endast kunnat gälla i -afseonde på giftorätten, må hädanefter äfven omfatta förvaltningen af hustrungs enskilda egendom. I konseqvens härmed iäpphör mannen att vara hustruns målsman si hvad angår sådan egendom, som är från hans förvaltning undantagen. Öfver denha egendom, äfvensom öfver hvad hon genom eget arbete kan förvärfva, råder hon sjelf. Slutligen är hustrun, om hon så önskar, befriad från det godmanskap som hoh förr vid af henne sökt, boskilnad måste underkasta Big,