Utrikes-Nyheter. ee I Englands östliga grefskaper pågår för närvarande en förbittrad strid mellan arbetarne på landet och förpaktarne. Då en del arbetare gjort strike, emedan deras fordran på högre lön blifvit afslagen, hafva förpaktarne i sin tur svårat genom att afskeda hvar tjugonde arbetare, som är medlem af arbetarföreningarne. Striden bar tagit så stora proportioner, att biskopen af Manchester i ett bref i Times uppmanat förpaktarne att vara hofsamma.Jag vill — skrifver biskopen — icke tala om de faror ett sådant sätt att gå tillväga medförer utan blott vädja till förnuftet och känslan af det rätta. Aro väl arbetarnes fordringar, när allt kommer omkring, så öfverdrifna under närvarande förhållanden? Kan en man nu för tiden lefva med familj — jag vill ej säga godt; endast nödtorftigt — under 15—16 shilling i veckan, om han skall kunna behålla sin arbetskraft? Och när förpaktaren påstår att han ej kan betala högre lön, må arrendesumman nedsättas, huru obehagligt det än kan vara för dem, som på en enda balqväll förslösa arrendet för en stor gård eller nyttja det till inköp af ett par eleganta hästar. Jag är ingen vän af arbetareföreningarne och deras principer; men jag tror, att mån tvungit arbetarne att gå in i dem. Jag hoppas att det ännu ej är för sent att säga förpaktarne att de begå ett stort misstag, då de afskeda sina arbetare. Ty detta kan endast leda dertill, att de, som lefva af att bruka jorden, delas i två fiendtliga läger, att det goda förhållandet, det gemensamma förtroendet och intresset, som förut var så karakteristiskt för landtbefolkniugen i motsatts till fabriksbe.folkningen, blir för alltid tillintetgjordt. Jag vädjar till förpaktarnes förnuft, intresse och känsla, på det att denna förskräckliga katastrof måtte afvändas. Den 30 april infaller den sista af-de 20 terminer, i hvilka det stora franska milli