Dagens Nyheter – 10 april 1874, sida 2

hr Sjöberg m. fl. trodde vara fullt berättigadt. Mellanrikslagen. Bevillningsutskottet hade tillstyrkt riksda en att antaga k. m:ts förslag till förnyad örordning angående Sveriges och Norges ömsesidiga handelsoch sjöfartsförhållanden. I anledning af denna fråga uppstod i Första kammaren en längre debatt, i hvilken hr C. G. Mörner yttrade några anmärkningar mot förslaget, som bemöttes af hr Bennich, hvilken påpekade det framåtskridande k. m:ts proposition innebar och den fördel för Sverige den medförde. Hr Rydqvist ville i ett längre anförande visa hurusom utskottet alltför litet utredt de med frågan sammanhängande förhållanden och yrkade återremiss. Häri förenade sig hr Nordström. Hr Wallenberg hyste åtskilliga betänkligheter med afseende på bestämmelserna rörande kustfarten, hvilka talaren ansåg kunna föranleda till förvecklingar och obehag, men ville ej motsätta sig förslaget. Friherre af Ugglas trodde att man borde se frågan historiskt. Man borde sträfva att vinna en närmare sammanslutning med Norge. Dit syttade ock det föreliggande förslaget. De invändningar man gjort deremot vore oriktiga. Att Norge skulle vinna större fördelar af denna lag än Sverige kunde talaren ej finna. Norge hade endast vunnit i fråga om kustfarten. Sverige åter hade vunnit derigenom att alla varor med några få undantag enligt detta förslag kunde tullfritt föras öfver gränsen. Dessutom blef genom denna lag transitotransporten ordnad på ett sätt, att ej, såsom nu, lagen kan på åtskilliga sätt kringgås. Att återremittera frågan tjenade ej till något, då det visat sig att sådana beräkningar ofta slå fel. Tal. påpekade exempelvis förhållandet med franska handelstraktaten. Yrkade bifall till k. propositionen. Efter några anföranden af hrr Fåhreus; Nordström och Rydqvist företogs votering, som utföll så, att I propositionen antogs med 81 röster mot 6. Metriska måttoch vigtsystemet. Lagutskottet hade tillstyrkt k. m:tsproposition om införandet af det metriska måttoch vigtsystemet vid trafiken å statens och enskildes jernvägar, äfvensom vid handel med guld, silfver och andra metaller samt ädelstenar och äkta perlor. Efter en debatt, under hvilken hrr statsrådet Bergström, v. Koch och v. Gegerfelt talade tör förslaget, men hrr Wallenberg, 0. och C. G. Mörner mot detsamma, företogs votering, som utföll så, att förslaget antogs med 34 röster mot 33. Utlännings eganderätt i Sverige. EK. m:t har till riksdagen inlemnat en proosition innehållande en förordning angående le vilkor, hvarunder utlänning må förvärfva eganderätt till fastighet i Sverige. Lagutskottet hade tillstyrkt k. m:ts förslag. Första kammaren beslöt, på framställning af hr von Gegerfelt, att hvarje paragraf l det k. förslaget särskildt skulle behandlas, derefter ingressen samt slutligen utskottets hemställan. I anledning af första paragrafen uppstod nu i kammaren en längre debatt, under hvilken hrr Nordström, Rydin, Brun och Wallenberg talade för afslag, bufvudsakligen på den grund att denna lag skulle försätta frågån om utlännings eganderätt i ännu sämre ställning än. förut, samt emedan: det föreliggande förslaget dels icke upptager, dels icke gifver någon lösning åt den mängd af frågor, som sammanhänga med ifrågavarande sak. andra sidan yrkades bifall till förslaget af hrr von Gegerfelt, O. Mörner samt utrikesministern Björnstjerna, hvilken sistnämde påpekade den fördel landet hade af utlänningars bosättning här, huru stora bolag bilats, som sysselsätta en mängd svenska undersåter. I Hela Europa för öfrigt hade utlänningar rätt att köpa och sälja jord, åtminstone med få inskränkningar. Ville man ej utan alla sådana medgifva denna rätt, vore det nu föreliggande förslaget särdeles lämpligt såsom innehållande de nödiga bestämmelser, hvarunder en sådan rättighet kunde erhållas. Härefter företogs votering med det resultat att paragrafen förkastades med 46 röster mot 26. De öfriga punkterna afslogos utan diskussion. Manufakturdiskonten. I anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande Statsutskottets utlåtande nr. 31, i hvad det : angår ifrågasatt upphörande af manufakturdiskontens lånerörelse, hade utskottet funnit sig böra, på grund af 63 R. O., söka att sammanjemka de olika meningarne och till-den ändan föreslagit att kamrarne, med frånträdande af sina i ämnet fattade särskilda meningar, måtte besluta, att riksdagen i skrifvelse anhåller det k. m:t täcktes taga i öfvervägande, huruvida antingen hela den lånerörelse, som med manufakturdiskontverketa tillgångar uu bedrifves, må; i den mån dess utestående fordringar inflyta, helt och hållet upphöra samt att bestyret