Dagens Nyheter – 2 april 1874, sida 2

(Insändt.) Friskt dricksvatien i Stockholm! Utan att betvifla eller bestrida välmeningen af en med denna öfverskrift försedd artikel, för hvilken Aftonbladets redaktion med sin, synnorligast i fråga om våra kommunalförhållanden, vanliga obetänksamhet lemnat plats i tisdagens nummer och hvilken insända artikel har till uppgift att meddela vederbörande, huruledes friskt dricksvatton skullo kunna erhållas, om ett nytt utlopp från Mälaren bereddes genom Årstaviken, Hammarbyoch Jerlasjöarna ut till Dufnäsfladan, tillåter man sig dock crinra att det varit önskligt, att den värda insändaren till grund för sin framställning tagit kännedom om något mera än kartan öfver Stockholm och dess omgifningar — nemligen om sjelfva verkligheten. Om insändaren ansett sådant nödigt, skulle han hafva fuannit att Ilammarbyoch Jorlasjöarna ligga 15 å 16 fot högre än Årstaviken (på kartan deremot ligga vattnen lika högt), att förbindelsen mellan denna vik och sjöarna således måste tillvägabringas genom slussar, samt art, om sådan fc indelse blefve tillvägabragt, sjöarnas synnerligen dåliga vatten skulle försämra Årstavikens. Öm åter sjöarnas ytakunde och finge sänkas i jemnhöjd med Mälarens, så förvandlades sjöarna till vattenpussar eller dypölar, i hvilka ingen sjöfart kunde idk an att kanal blefve gräfd, och bfefve en kanal gräfd, borde den naturligtvis förses med dubbla slussar för att möjliggöra, sjöfart under vexlande vattenstånd. Att genom en slussfri kanal öppna ifrågavarande vattenförbindelse skulle vid nppsjö lemna saltvatten fritt inlopp i Årstaviken, hvars vatten, såväl genom en dylik som genom hvarje annan slags förbindelse med Hammarby sjö, skulle försämras och göras oanvändbart. Det af ins. afsedda mål kan således på intet sätt vinnas genom den af honom föreslagna åtgärder, Förbrukare af vattenledningsvatten.