Dagens Nyheter – 2 april 1874, sida 1

Tr ES OR nn a 0 An Så snart några bekanta träffas, skall en af dem göra sig grön och bjuda allesamman ; den andre vill ingalunda vara den sämste I och samma hederskänslat ha äfven den tredje, fjerde och femte, tills alla samtliga i laget bjudit. Men nu är ångan uppe och den förste bjuder om igen och så alla de öfriga, tills de samtligen blifva oförmögna att både tänka och handla. Att krögaren gerna ser detta och på sitt sätt uppmuntrar det, är naturligt och bör i de flesta fall icke förundra, då ju hans egentliga yrke är att slå i supar, och då han på detta förtjenar betydligt mera än på att servera mat. Men jemte detta, redan i och för sig sjelf nog fördömliga bjudningssystem, hvilket väl icke genom någon lag kan förbjudas, endast utrotas genom de mera bildades exempel, har på senare tiden, ungefär ett år, på en mängd krogar införts ett annat lockbete, nemligen: Dominospelet. På, som jag nämde, många krogar, åtminstone de sämre, finnas flera dominospel, hvilka af värden utlemnas till den af gästerna, som önskar det. Det heter visserligen att det spelas blott för tidsfördrifs skull och att det slås endast om förtäring, d. v. 8. bränvin med öl eller svagdricka eller ock toddy eller punsch. Ty ett tidsfördrif på krogen kan omöjligen ega rum utan supande. Men redan detta att slå om förtäring kan leda och leder äfven dagligen derhän, att personer ur arbetsklassen sätta sig vid spelbordet kl. 9—10 på morgonen och stiga upp derifrån först kl. 10—11 på qvällen, oupphörligen intagande bränvin, öl, konjak, toddy, svagdricka och punsch. Arbetstiden och arbetslusten förstöras, den föregående veckans arbetsförtjenst förstöres, kropps-. och själskrafterna förstöras. Men det stannar dock icke vid att blott fördrifva tiden med att slå om förtäring och intaga denna. Det brukas numera äfven att slå om pengar. 25, 50 öre, ja, ända till 1 rdr sättes upp; spelpassionen väckes och utbildas. De skickligare och nyktrare — ty här liksom vid de större spelbankerna finnas spekulanter, hvilka ockra vå okunnigheten och. fylleriet — begagna sig af alla möjliga knep för att få in satsen, hvilken, då 5 å 6 personer deltaga i spelet, uppgår till lika många 25-öringar, 50-öringar eller riksdalrar. De tappande vilja, dertill uppmuntrade af ruset och af de vinnande, försöka lyckan än en gång, satsa ånyo, kanske ännu högre, öch tappa. På några timmar bortkastas på detta sätt 15 å 20 rdr, hela veckoförtjensten. Finnes någon besparing i hemmet, tas den med nästa dag och bortspelas på samma sätt. Tredje dagen anlitas pantlånaren, ifall något finnes att belåna. Att kif, trätor, någon gång äfven slagsmål, höra till (o)ordningen säger sig sjelft. Det behöfver dock icke bevisas hvilket förderfligt inflytande ett sådant lif utöfvar på den spelande sjelf och på dem, som utom hemmet komma i beröring med honom. Genom att länge beröfva kroppen en sund och närande föda, men öfverlasta den med hetsiga och giftiga drycker, beröfvas han all kraft och spänstighet och grunden lägges till snart sagdt obotliga sjukdomar, hvilka utbildas allt mer och mer, isynnerhet som äfven kraften och spänstigheten i viljan gått förlorade, så att den sjuke, äfven om han inger orsaken till sitt elände, icke orkar göra några ansträngningar för att slita sig ur försoffningen och återvända till ett enkelt och normalt lefnadssätt. All ambition, all lust till arbete och sparsamhet hä försvunnit, och liknöjdhet, lögn, bedrägerier och tjufnad intaga deras plats. Den sorgligaste sidan af saken återstår dock ännu att framvisa. Det är icke blott de ogifta, som sålunda förstöra sin tid, sin arbetskraft, sin moral och sin framtid. Män med hustru och barn göra sammaledes. Jag känner personligen flera sådana. Under det männen på krogen spela bort sin veckoförtjenst och förderfva sin arbetsdag och arbetskraft, måste hustrun och barnen svälta och frysa, Vågar hen, då han sent på natton kommer hem, förebrå honom hans fel, om ock än så mildt, hemöter han henne med rå grymhet, kanske äfven med misshandel. En och annan arbetar sjelf för sig och barn tills hon stupar, men lider och tiger: några betala hugg och slag med samma mynt och åter andra kasta sig sjelfva in i dryckenskapens villor, Barnen jagas at att tigga och — stjäla, och med det föredöme de fått från hemmet, kan icke heller fordras att de skola blifva sedliga, ordentliga och arbetssamma. Om några få år måste derför samhället åtaga sig omsorgen om samtliga medlemmarne af en dylik familj, vare sig att de numera äro brotsingar eller arbetsoch fattighjon. Och dock skulle mannen ensam med sitt arbete kunnat försörja dem allesammans och skaffat barnen en ordentlig uppfostran, som gjort dem skickliga att i sin ordning arbeta för sig och familj! Jag vill dock icke utbreda mig längre om detta ämne, hvilket, hvad fyllerilasten angår, redan blifvit så många gånger omtaladt, att jag icke behöfver visa dess fördömligheter, Också skulle jag tegat och låtit bättre förmågor tala, om jag blott märkt någon i minsta mån påpeka dominospelets otillbörlighet. Om något förbud mot spel på krojar redan finnes, hoppas jag att vederbörande, uppmärksamgjorda på öfverträdelsen, skola strängare än hittills vaka öfver att förbudet respekteras. Ar spelet åter tillåset, måste det bli hvars och ens pligt att verka för dess utrotande, äfven om det skulle ) behöfvas att manx till stiftande af lag mot , detsamma. Ty frihet är väl bra. men icke l