Dagens Nyheter – 2 april 1874, sida 1

Superi och spel i Stockholm. (Af en arbetare.) Det är med synnerlig tillfredsställelse både jag och många andra ) erfarit att man nästan öfverallt i landsorten förklarat krig mot dryckenskapslasten och på samma gång indirekt mot dennas anförvandter: vildsinthet, råhet, grälsjuka, familjetvister, slagsmål, tiggeri, tjufnad, fattigdom och elände, m. fl. andra laster och lidanden. Äfven här i hufvudstaden hafva åtskilliga skärmytslingar mot detta onda egt rum, ity att arbetarne vid vissa fabriker och verkstäder för en tid sedan förbundo sig atticke besöka krogarne. Detta förbund blir dock svårt att hålla för alla dem, hvilka ej hafva eget hushåll eller ock icke bo så nära arbetsplatsen, att de hafva tillfälle att intaga sin föda i hemmet, hvilket senare åter i dessa bostadsbristande tider för mången blir en ren omöjlighet. Det är nemligen väl bekant, att högst få nykterhetsvärdshus finnas, liksom ock att de. personer, hvilka hålla nykterhetsrörelse med varm lagad mat, hafva antingen betydligt högre priser eller ock betydligt mindre portioner, i många fall äfven sämre anrättning än en något så när skaplig restauration består. Förbundet borde derför i första hand gällt att aldrig bjuda eller låta bjuda sig förtäring på krog, ty det är just bjudningssystemet, som hittills åstadkommit det mesta euporiet utomhus, d. v. s. utom hemmet. an måste djupt beklaga att i en så stor stad, der så mycken filantropi lägges i dagen, förhållandena just skola vara sådana, att det. för de allra flesta arbetare är en ren omöjlighet att undvika krogen, såvida de icke föredraga att svälta eller ock betala sin förtäring 35 å 50 procent högre än de på krogen gängse priserna. Ty blotta besöket på krogen leder lätt dertill, att man tar sig en sup, och detta så mycket mera som krögaren icke gerna med blida ögon betraktar en gäst, som ständigt reqvirerar mat utan bränvin, hvarförutan en dylik af de öfriga kunderna merendels får namnet nykterdansaren smulgråten! eller något åylikt. Superiet har nemligen i det fallet en nära förvantskap med läseriet, att båda äro i hög grad intoleranta. Läsaren fördömer lätt dem som icke äro väckta och sem icke i allt gilla hans åsigter; 2 Bg tålicke heller erna i sin närhet någon nykter person; en som icke vill yara med om ett lag? betraktar hansom en fiende, hvilken han anser zig. herättigad att förfölja med gyckel, skämt oci råheter, kanske äfven med osanningar, ; ) Bränvinsbrännare och krögare känna naturligtvis något helt annat än tilliredsställelse.