Dagens Nyheter – 26 mars 1874, sida 2

Man det ifrågavarande, idt sådant riksdagens tilltag, som förbjudet och att xe är i grundlagen uttryckligen Det är samma slagt derför måste vara — tillåtet. förekommer i fru L.: lagtolkning, som den, hvilken emedan lagen icke fongrens Smeden och bagaren den för en smed, så -Juder att en bagare går i döGrundlagen blefve allt får bagaren släppa till lifvet. innehålla allt som icjr voluminös, om den skulle någon index prohibito får göras; den är ingalunda ordningen; angående 28m. Ile 57:de i Riksdagskas så, som Statsutsko.pdagens beskattnings tolittigheter enligt Regert gjort, så blefve konungens lig illusion, och fortgårrgsformens 4:de3 en fullkom1869, och 1870, årsriksddnan i den riktning, som 1868, så kan följden bli denari vissa anslagstragor gjort, någon af riksdagen uppgjatt konungen regerar utan pigg,och yrvaken morgolrd statsreglering. Ien liten påståendet, att det icke Widning. har förekommit det nu visade sin rätt att frifre så farligt, om riksdagen anslag;. den tidningen älförfoga öfver ett ordinarie pigor, såsom Dagligt Albväl egentligen skrifven för sedan; men det påstås odhanda sade för ett Par år tera majoritetens inom bå att den skall represenRiksdagen har äfven tagilenna kammare åsigter. föregående tillfällen såsom sig. en. sådan. rätt vid teateränslägot och indra; chefs-befattningar.. Jag targ -sarne uppläsa ett yttrande cellensen DeGeer vid 1869 årFö mare uttalar den åsigten att vissa likedag, uti hvilket han nödvändiga för förvaltningekdinarie anslag, som äro afse enskild persons rätt, if upprätthållande eller presentationen. rubas, — kunna ensidigt af reDet är fjerde gången go . Få grundlagen ifrågasättes; ÖskYn djerf kränkning af den-femtonde med sinaceivil-Wden förste och Karl att sätta sig, mot en sådan; vi Pistrar förstodo dock att hoppas af statsrådet Bergstyj nu se hvad vi hafyå Hr Casparson: Gerha me nar erforderlig insigt för fråga jäg ag sakmen då jag erinrar mig det garlsidiga bedömande, det blott är ett tilltag att dinsla ordspråket att vågar jag yttra mig dehna sak . med fröknar, så ser sig ega rätt att indraga de wd)m riksdagen an: I blir följden den, att ärndyale faarie anslagen, så nella författning kan bortplo K vår konstitutiosärskildt presidentsembetena betrffit för bit. Hvad sta uppmärksamheten dervid, at or, så vill jag fäkommer den i grundlagen stadgden de borttagas, ) bbstå af endast 12 personer, hvilke ä riksrätten , att tal, .som. erfordras. förs. att : dem al det minsta ans Dajag af dessa och andra skaåljek Varg aomsgild. sånarö delonsaf utsköttets: förslag, wie kan gilla den presidentslönens ingragningy, och di gken håndlar or att endast den väl försvarar sin frertygad att respektera andras, yrkar jag bialn rätt, som vet förslag endast i hvad det innehåller fill utskottets till k. .m:t att taga frågan om Komen: hemställan dragning eller omorganisation under terskoliegii ins ning. Å rnyad ompröfr Kolmodin. Statsutskottets 3 Tr denna gång så fullständig som man kawotiv ens den historiska framställningen, so begär: brukar. få höra.i kammaren, saknas-deni. Mar tänkandet. Mot-den förra delen af uta-gång i beställan lärer ingen inom hela kamnmarennttets hemstera,; men sderemot torde åsigterna vara ilja protegående den återstående hälften af densalelade anskottet. säger ttt indragnirgen-äf embessvenma. Utunderlättas gonom en indragning af p-osid:et sEulle men: denna jelpsomhet af samma begötslönen, som den, hvilken en person skulle lägga i :affenhet, han vill ordna en väns äffärer gönom vtt Bgen, om att lagsöka honom. Det är icke lönt att jä med upp på det i 89 af Regeringsformen förekänga sig uttrycket fallmän inrävtning, ty genom. on enmande ständigheterna lämped tolkning af detsammier om man kunna rösta bort nästan allting ur sarskulle Fortgå vi på-den vägen, så skall den slutliga hället. blifva den, att heladen administrativa öljden skall såsom en mogen frukt falla i riksdagensalsten Men, mina herrar, hvad riksdagen än duger tibköte. duger, den tilladministratör. En maktafvägiinga icke regering och riksdag är nödvändig och jag kan?l att den senare i vårt land skall vara envälldig. ) tro 7 Mel re Ara — jag bd TÅ tt ri gen tte-i-underdånigskrifvelse an hål täcktes taga frågan om Kommerskollegi hdragm:t eller förändrade organisation undet förnyad omjnj ning och till nästa riksdag framlägga de in 108net, hvartill. omständigheterna, föranleda -såmt imdess denna organisationsfråga kan varda slu genill gjordy presidentsembetet i kollegiet -måttel löm!obesatt. LARS Hr! Hedin, Diskussionen har i dag tagjt c hög fl; gb att jar uppriktigt måste bekänna) attå att. följa med densamma. En: förjiegåers talare har framställt Fler åtgörande i.den? sak vara af den utomordentliga vigt, att h ye sade till sina soldater i Egypten: fyrtio seklet skåc ned på er, och en annan har i Statsutskottejts för lag velat se ett rödt spöke framskynr icke,i grundlagen se en ri het erkänd dågen, som han icke sjelf kan gilla; det skulle! våra intressant att få se den vetenskapliga deduktion, hafra: velat säga till.oss detsammag.som a medelst hvilket denne talare anser mi; riktigheten af sin uppfattning. Bland. de ll, då fr gån om indragning af ordinarie ansläåg varit , och-därsakens konstitutionella sida inom denna kam mare varit höjd öfyer allt; tyifvel, vill jag endast.erinra om förslaget ångående inskränkning af a get tillarmeas och beväringsmanskapets -vapeniningar; dessa frågor, rörande hilka voteringspropogtion Plef af talmännen och båda kamrarne godkänd, blefvo; som bekant, genom gemensam ciröstning atgjorda. Att tolka grundlagen efter prejudikater kan var 1)etänkligt,, men man måste dock medgifra, att i .wchta afseende prejudikater från den närvarande tiden ietydarsvidar meta än fråm en mera aflägsen.— En tå lare här i;närheten (br Casparson), som ämnade dana med fröknar, har i stället tågit en vals med landshöt dingens i-Vesterbotten omtalade pigor; — BSäsom be vis på hvarthän en verbal tolkning afgrundlagen kar leda, må jag Slott omnämna den bekanta frågan om biskopsembetenas indragning. Då det i grandlager tår taladt om. erkebiskopen och biskoparne, så hafva äfven de, som äro emot biskopsembetenas indragning; medgifvit, att nämde lag icke lägger hinder i vägen för J.biskopars indragning: emedan det i grundlagen! förekommande ; uttrycket: vore tillgodosett, så! länge. erkebiskopen och två biskopar finnas qvar. Ville man ; nu använda samma ordförklaring;. så skulle det vara tillåtet att taga bort alla kollegierna utom två, emevan den i grundlagen förekommande. pluralformen SkoHegier likväl kunde bibehållas. Genom: ett dylikt bevis har man. egentligen (bevisat, att-ioke-e konung och riksdag gemensamt kuana upphäfva Kommerskollegiurt; men vi böra ihågkomma, att den; sem bevisar. för mycket, bevisar jngpating! Til den ärtde gotlandsrepresentanten, hvilken befarat, att. den af det steg riksdagen står i begropp att tagh, skulle: blifva. fn att riksdagen slutligek töge hela d nistrativa makten. om hand, vill jag fram iga: Här den admihistrafiva makten i Enog land rellersi Norge . eller icAmerikas förenade: stok fallit i representationens händer? — å här ingenfen-, skilds rätt eller intresse är i fråga; då det monarkika styrelsesättet icke kan hafva någon nyttä 23 dessa tvister angående maktställningen mollan regering. och riksdag, såsom frågah om handelsoch sjöfartsfonden, der regeringen till en början gjorde ett patetiskt mötstånd, iärde .0ss;-.och slutligen, då; jag aeke kan antaga, att regeringen genom president; tsens bibehållande vill tillfredsställa någon frond r, tyckar jag ieke, att Yrka bifall till utskottets förslag. r statsrådet Bergström. Pen konstitntionelt Färrliga delen af den nu föreliggande frågan äri min tankeden vigtigaste. Då; enligt don-89:de i ordningen, riksdagen endast har rätti ringen afgifva önskningar och fråmstal Er — og jag är medveten af hvad: tillstyrka k: mt att ålägga Statskontyörf. nal de 6,000 kr., zom utgöra lönen! fö kommoerskollegium. i. 1 Grefve Posse. Jag. hade trott att frågan onrordinarie och extra anslag nu ve ord och att deh icke vidare skulle sättas i narie inkomsterna: lemna n ät ighet ätt förfoga öfver fet: a till, är det också anvisa nytt. apslag om detta ladt; härigenom är riksdag Såsom bevis äl riksdagen blifvit begagnad, får 1851 års riksdåg nedsatta -stska med 3,500 rdr; den dåvarande c; fäderneslandets väl fordra att tade-sigveftersriksdagens uttalq vidtog en tjenstereglering, ebr Fr mt (ig RR EPN