Dagens Nyheter – 26 mars 1874, sida 2

inoggrantöfvervägande. Beträffandeden konstituiionella sidan af saken ansåg talaren, att riksdagen hade full, rätt att indraga detta anslag, Hvad man sagt om den osäkerhet; som för allmänna inrättningar skulle blifva. on följd deraf; ansåg tal omotiveradt. Han yrkade bifall till utskottets hemställan. . Frib. DeGeer yttrade sig om den grundlagsenliga sidan af frågan. Han påpekade att ej alla anslag äro af den natur, att riksdagen kan indraga dem. Riksdagen får ej göra de institutioner omöjliga, som finnes i grundlagen. På samma sätt förhåller det sig ockmed de institutioner, som blifvit af riksdagen godkända. Det vore en väsentlig skilnad mellan så beskaffade anslag och andra ordinarie anslag, såsom t. ex. durchmarchsanslaget för båtsmän, som af riksdagen indrogs. Angående den nedsättning i anslag, som 1851 skedde för Bergskollegium, vore ej detta något prejudikat, ty k. m:t ogilla je besluten, — Konung och riksdag måste inskränka sin myndighet gentemot hvarandra; så att de ej ingripa i hvarandraträttigheter. I nu föreliggande fall funnes ej-någon paragraf i grundlagen, som innehöll ett bestämdt förbud för riksdagen; men om riksdagen fattade ett beslut att indraga detta anslag, skulle det strida mot grundlaen i sin helhet. Det är sämre att bryta mot grundFamn anda än att bryta mot en viss paragrat. Talaren yrkade afslag på utskottets hemställan. Hr Stjernblad kunde ejfinna, att Statsutskottet brutit mot 89 3 i R. F., ty här vore endast fråga om anslagets belopp, ej omjgrunderna för Kommerskollegium, Riksdags rätt att indraga ordinarie. ansla vore obestridlig, blott den beviljar hvad som behötves för att statsmaskineriet skall kunna gå. Omhvar och en handhafver sina rättigheter, bevaras bäst de konstitutiouella grunderna, Yrkade bifall till utskottets förslag. Hr unck föreslog,: att riksdagen måtte i skrifvelse. hos k. m?t anhålla, det han täcktes taga under förnyad ompröfning frågan om Kommerskollegii indragning eller förändrade organisation samt att. till.dess-en-ny organisation åstadkommes presidentens plats må lemnas obesatt. Hr Rydin ingick i en längre undervisning om betydelsen af ordinarie; anslag. Han trodde ej, att derför att ett flag står i riksstaten det ej borde indragas. Men derför finge man ej draga den slutsatsen att man öfver alla sådana anslag kunde ensidigt. bestämma; t.-ex. sådana. som grunda sig -på i grundlag. bestämd institution eller äro nödvändiga för möjliggörandet af en sådan institution. Riksdafen. kan ej göra det omöjligt att fullgöra en lag, förrän den MRphäft denna lag.-Det miifrågavaran anslaget vorebland dem som ej kunde af riksdegen ensidigt bestämmas. Talaren slöt sig till det förslag, som blifvit af hr.Funck framstäldt. Hr v. Koek ansåg att vår grundlag. ger anlodning till Konflikter. De ordinaris anslagen ega ej deri-.någöt skydd; derför uppstå vid hvarje riksdag strider. Det enda-sättot. att.komma. från. dessa strider är att ingå en kompromiss om ändring i grundlagen, så att hvad som är lag ej kan ändras. Talaren kunde för öfrigt ej finna -att-Statsutskottet vore inkonstitutionelt, ty det har endast beslutat om anslag, ej om grunderna för en inrättning. Tal, slöt sig till hr, Funck. vy. Ehrenheim yttrade att frågan. gällde, huruvida det skulle finnas tvenne statsmakter eller såsom under: frihetstiden blott en regerande riksdag: Talaren ville för, sin del det förra.;; Men skall detta blifva en möjlighet, måste de båda statsmakternas ömsesidiga rättigheter vördas.--Förr var det representationen som skulle modifiera kungamakten,nu är förhållandet omvändt, nu. ska. kungamakten: modifiera representationen: Men detta göres om intet, om man tillintetgör kungamakten Riksdagen tyekte att-den närvarande frågan vore en-obetydlighet, men just.i dess obetydlighet låge faran. Tungamäkien ade fått fn eftergifter mw en tid, månne det ej nu vore tillälle för riksdagen att göra, detsamma? . Att uppställa förhållandet med Ber; skollegium såsom prejudikat änsåg tul.ej vara rätt, ty tiderna äro nu väsentligen förändrade: Då fanns det-2 försvarare af de konservativa intressena; nu äro dessa försvunna. Talaren slöt sig till frih: de Geer och yrkade-afslag. jHr CO. Ekman försvarade utskottets. hemställan. Besparingar hade ku mat föras, derför; hade. utskottet föreslagit Bland annat det nn ifrågavarande, Riksdagenchade full rätt att ähdra anstag; men den måste nyttja denna rätt med varsamhet. ,Derför hade utskottet ej inlåtit sig på verkats. organisation. Angående departementschefens tilltänkta anhållan hos m:t, ifall riksdagen antoge:utskottets förslag, trodde tal. att.Statskontoret-ej-gjorde eller kunde; gå ie en sådan befallning aft ändra riksdagens besku MG GT NGA MRS Hr Mannerskantz. ansåg oväsentligt om dessa 6,000 rdr indröges eller icke, men vigtigt vore att ej statsmakterna ingrepe ihvarandras rättigheter. Kam maren borde göra allt hvad denkunde: för. att bevara. den lagliga ordningeh.. Det vore farligt att taga första steget då det lutande planet, ty sedan ginge de öfriga med-försvinnande hastighet. Slöt sig föh..De Geer. ; Likaså hr Carlson: . Statsrådet Alströmer yttrade att utskottet fäst sig endast vid sak, KC trott på det farliga i konstitntionelt hänseende. in begärde ett förtroendevotum, ej för konungens rådgifvare, utanför: konungamakten. 7 i La . u Hr Brusewitz instämde med hr Funck. Hr Wallenberg riktade åtskilliga anmärkningar mot Kommerskollegium. Han påpekade att detta embetsverk är det. långsammaste: af-alla och att de många ärenden det haft till behandling säkerligen ej vännit på denna långsamhet. Att inrätta ett nyt depärtement ansåg talaren ej behöfli kunde lättas genom att, frånskilja en d ärenden från olartemonten, såsom t; ex. från civildepartementet hvad som rör navigationsskolor samt från utrikesdepartementet konsulsärenden. Menregeringen vöre obenägen att frånskilja några ärenden från sig och detta vore det förnämsta, hindret: för vidtagandet af några organisationsarbeten. Skulle ett nytt departement inrättas, borde derom förslag nu inlemnats. Att ej förut regeringens förslag i ämnet bifallits, berodde derpå att då medel fattats, me det vore: ej: ett skäl för att ej nw inkomma med ett TO Hvad -beträffar indragandet af de ifrågavarande 6, kronor kunde ej täl. förstå, att det är nödigt att anvisa en lön som ingen uppbär. Enda syftet med tals framställning vore att få bort Kommerskollegium, Han ville derHE NG sin röst för utskottets förslag. r Nordström ånsåg att det omtvistade momentet ai utskottets hemställan innehölle 2 punkter. Den första af dem vore att riksdagen skulle ingå med en skrifvelse till k. mst om indragning eller förägdrad organisation af Kommerskollegium. Detta kunde riksdagen med full rätt besluta. Hvad åter angick den andra punkter; eller indragande afde. 6,000 kronor i anslaget för detta embetsverk, vore förhållandet annorlunda. Detta stred mot Y 60, 64 och 89 i R. F. Riksdagen kunde besluta inrättandet af en institution och kunde då ock Bestämma öfver medels anslående dertill.Mew hade-en gång en. institution blifvit inrättad, stode ock de dertill anslagna medel till konungens disposition. Hvad som är ett en gång pröfvadt behof, står fast: Riksdagen hade derföricke rätt att indraga ifrågavarande anslag: Talaren ville för öfrigt ej framställa något yrkande. Hr Henning Hamilton påpekade, att om riksdagens beskattningsrätt blefve den enda gällande makten, funnos ingen säkerhet för någon oifentlig insti tution, En mängd konflikter komme då, att uppstå och följden blefvo ett fullkomligt upplösningstillstånd. Talaren ville förena sig med hr v; Geijer. Hr Wern visade att man. penom att ställa statsmåkterna i det förhållande till hyarandra som genom atskottets förslag blefve en må exdast skulle förOrsaka. enmassa konflikter. Tal. motsatto sig utskottets förslag. Hr Sprengtporten ansåg att det vore orätt att mån lagt en sådan vigt vid den konstitutionella sidan nfifrågan och förbigått sjelfva ämnet. Han förenade sig med hr Funck. NVSR se Ir ÅA. Mörner. ville försöka ått återföra frågan tilj den enkla synpuäkt den borde hafva, ehury tal. angåg: att han ej hade-stora utsigter att lyckas häri. Det gällde här egentligen atbvidraga et ätfärd för en förändrad organisation.af. Kommerskollegium, och; fal. ansåg att det ej vore. lämpligt attrinsända-em skrifvelse till k. m:t häram, Då den skulle lemnas atån afseende. Derför ville tal: gilvå sitt bifall till en! nedsättning.af anslaget för ifrågavarande embetsverk. .De omtvistade 6,000 rdr vore ;ej behöfliga, då inget funnos som uppbure dem. Tal: vände sig mot itskilliga anmärkningar, som blifvit gjorda af föregåenie talare. Att grundlag. ej.skulle tolkas efter 0 talydelsen vYöre en åsigt, som talaren ej kunde biträenär det stred mot8tSiR FF. Äfven ansåg sal. den åsigt fö: ätt, som sade, att. hvad som far Ra Fl OA Ks Göromålen I