Dagens Nyheter – 24 mars 1874, sida 2

Haäsom at ett telegram 1dagens trdning synes, har Disraeli nekat att mottaga denna deputation. -Elfdans. Red. har mottagit följande fråga till naturkunnige. För några år sedan i september månad observerades, på en skoglös hårdvallsäng en fullkomligt cirkelrund ring af omkring 4 tums bredd och 6 å 7 fots diameter, deruti gräset hade den mest intensiva vårgrönska, under det både utanför och inom ringen gräset hade sin vanliga höstfärg. Ängen var medelst en grop afskild från ett åkerskifte, och ett segment af ringen sänkte sig ned uti gropen. Detta fenomen, som dagen förut icke törefanns på stället, undersöktes noga och det undgick icke uppmärksamheten att af de grästrån, som utsköto från ringens inre och yttre kant, hade blott den delen, dör gränsen framgick, den höggröna färgen, medan den andra delen af samma grässtån hade samma färg som gräset på den öfriga delen af ängen. Allmogen kallar sådana företeelser elfdans; men intressant vore, om någon naturkunnig person, som fäste uppmärksamhet: vid denna framställning, behagade meddela ..en tillfredsställande förklaring öfver detta besynnerliga fenomen. —L Det af-insändaren påpekade fenomen, som befolkningen i flera landsdelar gifvit namn af felfdans, är just icke sällsynt, fastän det måhända: icke blifvit bemärkt vid andra tillfällen, än då det antagit några större .dimensioner. . För att gå insändarens.önskningar till mötes rörande fenomenets förklaring, hafva vi derom inhemtat följande upplysningar af en, naturforskare: i Jaghar aldrig läst eller hört någon nöjaktig förklaring på de sk. elfdansarne, men tinder mina vandringar iskog och mark har jag: ofta-anträffat sådana: ock derigenom blifvit satt i tillfälle att sjelf taga dem i närmare -skärskådande. De förekomma dels på ängsmarker,; dels på gräsplaner i skogarne,, men kunna dessutom uppträda. nära noghvar somhelst, der marken är gräsbevuxeb samt.der: den i afseende på sin öfriga naturbeskaffenhet lämpar sig derför. De bilda antingen en Jndrig upphöjning eller en: svag sänkning i grässvålen, hafva en mer eller mindre regelbundet cirkelrund form-ochäro, isynnerhet vårtiden, :medan växterna i allmänhet äro korta, och hösttiden, sedan: de: blifvit afslagna eller afbetade, mest märkbara, i. det att gräset i sjelfva ribgen-har-en intensivare: och friskare grönska än i den närmare omgifningen. Mestadels -har: jag påträffat dylika ringar på sådana ställen; hvarest veterligen förut funnits kolmilor; höstackar; runda skjul för vallhjon,: kolare .o. .8.. v.j.men jag. hav sett dem äfven på andra platser, der sådana tillfälliga byggnader, upplag eller bostäder aldrig funs nits;.. Det. är .egentligen : för dessa senare fall jag nu vill redogöra, ty de förra-torde vara lätta för hvem som helst att-förklara. Säkert . är, att vid :alla: tillfällen, då: elfdans uppträder, åtskilliga för gräsväxtens välbefinnande. särdeles paseande -näringsämnen blifvit hopade just i:rundelens periferi. Det återstår: följaktligen: att. undersöka huru detta tillgått. Att vid yttergränserna åf eh kolmilay af en :tillfälligtvis : uppförd kolareeller vallhjonskoja, af ett. tält, af en böstack och dylikt en: mängd organiska ämnen af hvarjehanda slag samlas, bör vara nogsamt bekant: Det:faller derför af, sig -sjelft, att vegetationen just i dessa yttergränser bättre måste utvecklas och frodas, än i närmaste omgifningarne, och att, när platsen afjemnas, den blifvande gräsmattan. således: derigenom skall komma att inrymma, en; egendomlig krets af relativt yppig. grönska. Ett enahanda förhållande inträder öfverallt, der gamla byggnader förut stått och der marken efter. deras:-bortskaffande blifvit: beväxt med gräg.; Men man har; dervid icke fästat något afseende annat än vid. sådana tillfällen, då byggnaderna varit runda och då deras bortskaffande verkstälts för mycket lång tid tillbaka, så att man glömt att de någonsin funnits till... Jag har en gång sett exempel på, att en elfdans uppstått efter en vallhjonskoja, som varit. uppförd djupt in uti en skog; men detta inträffade först många år efter sedan skogen blifvit borthuggen och marken redan förvandlats till äng. Det var en ren tillfällighet att upphofvet till denna selfdans blef kändt. Jag skulle tro, att på icke få ställen här ilandet elfdansar trädt i dagen på samma sätt, och att sådant ännu kommer att. ske antager jag af den orsak, att jag på flera ställen i våra skogar, synnerligast i Småland, Östergötland och Vermland, men äfven i Jemtland och Lappland fannvit platser; hvilka fordomdags: varit kultiverade, men sedermera blifvit öfvergifna och genomvuxna. Om pest eller krig bortryckt befolkningen derstädes, torde numera vara. svårt att afgöra. Men med. all sannolikhet komma emellertid dessa platser i en framtid. att åter odlas, emedan de äro synnerligen lämpliga dertill; och först när skogen afverkas för detta ändamål, framträda i I elfdansarna på sätt som jag förut omtalat. i Jag vill nu öfvergå till redögörelsen för