Dagens Nyheter – 23 mars 1874, sida 2

Då hr Mandelgren förklarar, att kända missförhållanden vid Slöjdskolan skulle rättfärdiga ett sådant steg, som man skall hafva tagit i Köpenhamn och Paris, nemligen att fördela de manliga och qvinliga eleverna på tvenne skolor, har han tydligen afsett att på Slöjdskolan häfta en misstanke om sedliga oordningar, hvilken kollegium, såsom skolans närmaste målsman säkert skulle hafva funnit tillräckligt allvarsam för att föranleda en sträng undersökning, derest kollegium eljest ansett någon trovärdighet kunna tillmätas angifvelsen: Det torde vara kollegium bekant, att de manliga och qvinliga lärjungarne hafva hvar sin särskilda utgång, att de aldrig inom skolan sammanträffa annat än undantagsvis vid de offentliga föredrafem och att den uppsigt de dervid äro underastade utesluter möjligheten af sådana: oordningar, som de antydda, hvaraf också aldrig förekommit det ring ste spår (bil. IX). I Köpenhamn finnes ingen med Tekniska institutet likartad skola ensamt för qvinliga lärjungar (bil. X s. 7 8) icke heller, så vidt skolstyrelsen känner i Paris, ty den undervisning den utmärkta artisten Rosa Beauneur, hvarmed antagligen menas Rosa Bonheur, i lifstiden meddelade qvinliga elever, inskränkte sig uteslutande till teckning och detta är äfven förhållandet med den sedermera inrättade Högre konstskolan för qvinnor. Om hr Mandelgren känner någon teknisk skola för gvinnar. ensamt i de båda nyssnämda hufvudstäderna, skulle det ha varit ä stort intresse att åtminstone erfara dess namn. s Då det i många afseenden förtjenstfulla Tekniska institutet 1 Köpenhamn med sin, som hr Mandelgren någorlunda riktigt uppgifver, budget af 10,672: 16 Rbd. och sitt äfvenledes skäligen rätt angifna lärjungeantal, omkring 900, för det senaste läsåret blifvit uppstäldt till jemförelse med Slöjdskolan i Stockholm för att ådagalägga orimligheten af. det nära fyra fångar så stora anslag, som åtnjutes af Slöjdskolan, så torde det böra erinras, att det köpenhamnska läroverkets undervisning omfattat färre arbetsfack och att tillträdet till de särskilda klasserrfa betalas med temligen ; höga qvartalsafgifter, hvaremot Slöjdskolans undervisning är så godt som afgiftsfri och utsträckt till ett högst betydligt antal läroämnen, i flere af hvilka mängden af dess elever samtidigt begagnarundervisning. Redan en flyktig blick på anslagen för undervisningsmaterielen vid de båda inrättningarne visar skilnaden. Slöjdskolan i Stockholm har för detta ändamål sig anvisadt sammanlagdt 9,800 rdr, då Tekniska institutet endast har 511: 88 rdr danskt mynt, och utgifterna till premier för lärjungarne uppgå på det förra stället till 600 rdr, på det senare till blott 21: 16 Rbdlr. För öfrigt har skolstyrelsen genom svar från sakkunnig man på af en bland undertecknade framställd förfrågan erfarit att man i Danmark just nu umgås med förslag till en reorganisation af Tekniska institutet samt höjande af dess anslagsstat till väsentlig öfverensstämmelse med Slöjdskolans i Stockholm ), Det är två punkter, hvilka skolstyrelsen anhåller att-här särskildt få upptaga, emedan de stundom varit föremål för anmärkningar i den allmänna diskussionen. Den ena angår de sg. k. ordningsmännen, hvilka hafva åliggande att tillse att allt vid. lektionstimmarne tillgår såsom sig Bör och således befria lärarne från detdisciplinära besväret samt att i sina journaler anteckna och ilärjungarnes förhållningsböcker instänipla deras närvaro samt i de förra äfven införa deras betyg, flyttning till högre afdelning och klass o. B. V., hvarigenom både skolan och målsmännen äro 1 tillfälle att öfvervaka deras flit och fratnsteg. Det är oriktigt hvad hr Mandelgren sagt att sådana befattningar icke förekomma vid utländska skolor; det finnes vid en stor mängd franska läroanstalter af liknande slag s.k. surveillants, och de finnas i en eller annan form nästan öfverallt, der en större mängd af lärjungar måste på en gång undervisas af en eller flera lärare. Anser Kommerskollegium att all kontroll öfver det sätt hvarpå läfjungarne använda sin tid i skolan borde helt och hållet eftergifvas samt alla statistiska anteckningar i detta afseende upphöra, då är det visserligen möjligt att indraga en del af denna personal och derigenom bespara 1 å 2,000 rdr, men i annat fall inser icke skolstyrelsen huru saken för närvarande skulle kunna ordnas utan att ntligeen på underordnade disciplindetaljer ee en del af den vida dyrare lärarekraften, elier låta eleverna gå, komma och uppföra sig ungefär som de behaga. I slutet af slöjdskolestyrelsens skrifvelse får man en vink om Kommerskollegii sätt att uppfylla ett af sina åligganden, nemligen det att öfvervaka Slöjdskolan. Det heter nemligen: Det hade för skolstyrelsen i dessa och många andra afseenden varit högligen önskvärdt om omständigheterna tillåtit dess närmaste öfverstyrelse att egna någon personlig uppmärksamhet åt skolans verksamhet, se den i sitt hvardagslag någon gång arbeta samt med vänliga och upplysta råd och anvisningar komma styrelse och lärare till hjelp. Då förhållanden, å hvilka skolstyrelsen icke har något inflytande, synas neka läroverket den ovärderliga förmånen af sådant understöd, återstår för: skolstyrelsen endast att uttalå den förhoppning, att då den k. komitån för den tekniska Under vistn; ens ordnande lärer fått sitt uppdrag utsträckt äfven till en granskning af de lägre tekniska skolorna och Slöjdskolan i Stockholm en omfattande och allvarlig undersökning af skolans verkliga tillstånd måtte komma att företagas af kompetenta och oväldiga personer, hvilka kunna, icke blott lemna säkra upplysningar i hvad mån Slöjdskolan förtjenar det förtroende hos allmänheten, hvaraf hon är i åtnjutande, utan ock, hvilket är lika: Vigtigt angifvå grunderna för en sådan : utveckling af hennes organisation, hvarigenom hon må kunna allt bättre och bättre motsvara sitt betydelsefulla ändamål. Sist anförda hemställan har göda skäl för sig, och tills den blifvit efterkommen lärer man icke rimligen kunna fälla något säkert omdöme öfver. denna anstalts verksamhet. ) Äfven denna uppgift bekräftas af. ofvan åberopade bref. er) Ifrågavarande bref plan ock att man i Köpenhamn ämnar ombilda det Tekniska institutet just efter Stockholms Slöjdskolas mönster. v 3 nd