Dagens Nyheter – 21 mars 1874, sida 2

husbonde. För att i detta sednare afseendet vara så mycket tryggare, hade han dessutom tagit i sitt eget förvar nyckeln till den sal, der herr Sivewright hade sina förnämsta värdesaker samlade. En sak oroade honom dock, och det var tillvaron af den hemliga trappan, hvilken han antog stå i något slags förbindelse med herr Sivewrights sängkammare. Oaktadt alla de undersökningar han företagit för att upptäcka, hvar och huru lönndörren var anbragt, lyckades detta icke. Och han vågade ej meddela sig om saken med sin gamle patient, hvilkens helsa ännu var mycket svag. Han gjorde äfven fruktlösa försök att finna nyckeln till dörren i öfre trappan; och som han nu, efter paret Wiachers afskedande och sedan Lucilia insjuknat, var oinskränkt herrskare i huset, lät han tillkalia en smed, med hvars tillbjelp den ifrågavarande dörren uppbröts. Åtföljd af smeden, företog han nu en vandring genom hela öfre våningen och lät dervid dyrka upp alla lås, som lade hinder i vägen för hans framträngande. Men rummen befunnos i allmänhet tomma; blott i ett af dem — det hvars dörr han en gång sett hastigt öppnas och lika hastigt åter tillslutas — funos spår, vittbande om att det nyligen varit bebodt. Några gamla husgerådssaker — en simpel enmanssäng med kuddar och täcken liggande i det oordnade