Dagens Nyheter – 16 mars 1874, sida 2

man, som sjelf är urståndsatt att försvara sin egendom? — Jag ämnar nu icke stanna här för att diskutera denna fråga med er, fru Wincher. Men jag har någonting att säga er och er man, som ni skall få höra om en stund. Ha polismännen gått? — Ja, herr Davoren ; men de komma tillbaka vid samma tid i qväll. En af dem lemnade mig en biljett till er. Den ligger dernere i köket; om pi vill, skall jag springa efter den genast. — Nej, för mig först till fröken Sivewrights rum: Har hon varit ensam hela tiden? — Jaj men hon sof när jag gick ifrån henne. — Det blir nödvändigt att skaffa en sköterska, som vakar vid hennes bädd, vare sig hon sofver eller icke. Gumman Wincher förde honom nu till Lucillas enskilda kammare — ett stort, ljust och trefligt rum med icke mindre än tre fönster i hvilket, han förut aldrig tillåtit sig inträda. Möbleringen var tarflig; dock hade allt här denha prydlighet, som en ung flickas smak kan förläna äfven den mest torftiga omgifning. Lucilla sof när Lucius och gumman Wincher infunno sig; men vid ljudet af sin älskares steg, huru varsamt han än gick,