Dagens Nyheter – 9 mars 1874, sida 2

man kundesom sådant Betrakta den föreslagna ersättningen för nya eller förändrade göromål. Hvilka voro väl dessa nya eller förändrade göromål? Yrkade rent afslag. Hr Gumelius instämde i hr Hedins yttrande och hoppades att hr Larssons motion icke skulle falla i glömska. Hrr Jöns Rundbäck och L. O. Darsson togo utskottet och frih. fock fullmäktige i försvar. Man har gjort anmärkning deröfver att några tjensteindragningar icke skett, men ett dylikt förslag föreligger icke. Hr Hedins uppfattning af meningen med den ifrågavarande ersättningen för utvidgad tjenstgöringsskyldighet vore ett ämne, hvarpå tal. icke ville inlåta sig. Hr C. Ifvarsson var tveksam i sina åsigter anående utskottets förslag:om man bifaller det, far man dock tagit ett steg; om man afslår det, har man stängt vägen för en framtida förbättring. Genom återremiss : skälle möjligen kunna åstadkommas ett bättre förslag. En förändring i reglementet för Riksgäldskontoret vore behöflig,: så att. fullmäktige blefve herrar i sitt oget hus och sluppe att stå under förmynderskap af sina egna tjenstemän. ;För, sin del:skvlle talaren vilja antaga utskottets hemställan såsom ett öfvergångsförslag, men då detta för tillfället vore mindre lämpligt, ansåg hän sig göra klokast i att yrka återremiss: Hr Hedin mefidelade kammaren den upplysningen. att. utlåtandet blifvit under-dagens session bifallet i Första kammaren och fäste upp. märksamheten derpå att återremiss endastskulle vålla uppskof. Utan votering blef utlåtandet, i hvad det gngick hr Larssons motion, bifallet, men deremot ofslogos Punkterna 1 ock2; hvilka afhandlade tjensteregleringsfrågan. Cm förändring i 80:de paragrafen af regeringsformen: Konstitutionsutskottet hade i sitt utlåtande öfver den kungl. propositionen i detta ämne tillstyrkt att det genom denna proposition väckta förslag måtte antagas att hvila till vidare grundlagsenlig -bebandling. Förstå kammaren hade återremitterat detta utlåtande till utskottet. Då emellertid Andra kammaren bifallit utskottets förslag och antagit förslaget att hvila till vidare grundlagsenlig behandling,, hade nu utskottet hemställt att Första kämmaren måtte fatta beslät i ärendet: 7 I anledning häraf uppstod en diskussion, som börjades af hr v. Ehreaheims Han såg i de försäkringar justitiestatsministern vid förra behandlingen af denna fråga afgifvit,, att mnemligen regeringen önskade en bred och, säker grund för sin nya armeörganisation, en borgen för ett .reI geringsförslag, som skulle motsvara de förhoppI ningar man hyste, och ville derför ej nu åafslå I rande paragrafen. HrSprenatporten fann uttrycken i den-före; afs Hr C.G. Mörner ansåg det. ej vara skäl att på ett tomt gjtrande bygga ett älskadt fosterI lands väl. Uttrycken vore olyckliga och sväfvande i det: nya förslaget. falaren kunde ej finna någon fara i att vänta med dess antagande, tills mar fått sedet nya ärmeörganisationsförslaget: Talaren: påpekade dessutom en vigtig omständighet: att det vore omöjligt att få ett säkert försvar, förrän man. öfverenskommit om gemensamma grunder med Norge i denna sak. rkade afslag på den kungl. propositionen. Detsamma yrkades ock af hr Henning Hamilton. 7; FER ) Hrev Geijer ville bafva den nyå organisationen så konstitutionel som möjligt. Detta vanns genom den kungl: propositionen. Talaren yrkade derför bifall till densämma. : ,.Jusbitiestatsministern Adlercreutz påpekade att det varit regeringens mening att genpm en för reslagna förändringen i 80:de baragrafen få samma skydd för den nya. armeorganisationen som indelningsverket haft. Om nu detta afslögs af riksdagen; kunde ej regeringen fortsätta med sitt. arbete och det nya organisationsförslaget skulle -blifva uppskjutet på obestämd-tid. Hr v. Möter uppfattade hr Adlerereutgiyttrande så, att-hamw velat göra saken till en kabinettsfråga. Skulle följdenaf ett afslag blifva-så sorglig som hr Adlercreutz. ville låta påskina, ville ej talaren sätta sig emot det kungl. förslaget, ehuru han ej vöre tillfreds med dess ordåtydelse. He Wallenberg Kände ej finna att genom antagandet-afi kungl. rpåskireen något skulle vinnas. Tvärtom hade Adlercreutz förklaring att ett nytt armåorganisationsförslag ej kunde blifva. färdigt till nästa riksdag, bestämt talaren att. afslå den kungl. prop. enär den erinrade om att god tid vore att afgöra grundlagsfrågan sedan förslaget blifvit framlagdt. Han ville se något af det nya organisationsförlaget innan ham röstade för några garantier för detsamma. Vöteting företögs härefter med det resultat, att kungl. maj:ts förslag till ändring af ifrågavarande paragraf afslogs med 46-röster mot 43. Om. afskrifring ur Riksbankens. räkenskaper af ett kassakreditiv och åt. oskilliga lån. Bankoutskottet bade: tillstyrkt att ur Riksbankens hufvudkontors räkenskaper måtte få afskrifvas nu återstående kapitalfordringar, för ett kassakreditiv: 647:-020cH för 6 lån med omsättningsrätt 1,046: 76. Tia eeh Första. kammaren biföll, utan diskussion denna hemställan. . Om; afskrifning..ur. Riksbankens afdelningskentors. i Göteborg räkenskaper, af åtskilliga dån., ;..2.. Bankoutskottet hade tillstyrktatt ur afdelningskontörets i Göteborg räkonskaper måtte få ar skrifvas dels ett lån mot löpande förskrifning, dels åtskilliga lån med omsättningsrätt sanit ett kassakreditiv, tillsammans. uppgående till 9,344: 47: Första kammaren bil utan, diskussion mtskottets hemställan, , Om ersättning åt major Lilliehöök för undersökning-af-Venerns vattenhöjd: Hr A.: Andersson hade i Andra kammaren väckt motion om ersättning åt major Lilliehöök-af R,674: 45 för hafda kostnader,i, sammanhang, med verkställd undersökning för regleringen är sjön. Venerns vattenhöjd. Statsutskottet håde afstyrkt denna motion. : ; Första kammären biföll utskottets hemställan utan diskussion. ox si kungl. m:ts förslag till ändring af den ifrågavaj slagna förändringen oklara och yrkade derför ag. ;