Dagens Nyheter – 9 mars 1874, sida 2

stöd åt alla, så kan den dock Spa a inom ett icke obetydligt område. Yrkade bifall till reservationen. Frib. von Schultzenheim förklarade si; ingalunda med sitt yttrande vilja uttala sig til förmån för Kommerskollegii blbehållande, denna delikata institution, såsom man kallat den; han ville under omnämnande af handelsoch sjöfartsfondens öde endast framställa den frågan: är en indragning verkligen berättigad och nyttig? Har riksdagen verkligen rättighet att till statsverket indraga en fond, som icke tillhör detsamma ? Att riksdagen har rätt till att indraga bankens kreditiv kan icke bestridas, men den återstående delen -af-fönden må icke sammanslås: med-stätens : fonder, utan bör fortfarande verka för sitt ändamål att gagna industrin. Tal. ville gerna medgifva att Riksbanken, Statskontoret eller Riksgäldskontoret kunde förvalta fonden lika bra som Kommerskollegium: Man borde ihågkomma att genom fondens:indragning skulle de lånesökande drifvas till bankerna och det enskilda bankintresset sålunda nas, hvarpå åter köpmannaintresset, som väl icke behöfver af staten särskildt: omhuldas, skulle skörda vinst. — Nyttan af den nu föreslagna indragningen vore ganska tvifyvelaktig, då det finnes så många nya mdustrigrenar, hvilka icke äro af bankerua kända öch således icke hös dem kunna erhålla någon kredit: Tal. framställde ett förmedlingsförslag, innehållande att ki m:t utan afseende i öfrigt på Kommerskollegii; indragning ville taga I öfvervägande huruvida lånefondens, medel kunde vare sig genom öfverflyttning till atnat embetsverk eller annorledes ordnas på ett enklare och billigare sätt: r i Hr L. 0. Larsson. Anledningen hvarför utskottet föreslagit att Riksbanken skulle öfvertaga fonden, vore den, att hr civilministern i ett yttrande till:statsrådsprotokollet gillat denna åsigt. Mans hade: talat om behofvet af understöd för nya industriella anläggningar, men månne det alltid vore lämpligt att understödja en sådan innan den ännu. visat hvad den duger till, och sedan detta-sketty vore det ju lätt ätt få banklån. Den ränta, som: för närvarande utgår af fonden, utgjorde 125,000 rdr och skilnaden i räntebeloppet efter 5 och, efter 6 procent utgjorde -,således endast 1,250 rdr. Dessutom, hvilka industriiäkare vöre det som under de senare åren erhållit understöd; månne sådana som: deraf mest varit i behof? Ingalunda. Endast större fabriksbolag (af hvilka tal omnämde åtskilliga) hade erhållit låH och dessa kunde: mycket väl få understöd från bankerna. Yrkade bifall till utskottets förslag. f Hr Granhind sade att han ingalunda menat att den svenska industrin skulle gå under, om understödet borttöges. Hr Gumeelins. Grefve Sparre hade frågat hvarest I man. skulle få.8-åriga än mot 5 procent. HärI till ville, tal. svara. att ganska stora summor kunde. I erhållas i sparbankerna på längre tid och mot 6 procent. Den ifrågavarande fonden inbringar I för närvarande blött 2 procent; Yrkade bifall I tillsutskottets förslag. . d Hr. Jöns, Rundbäck erinrade derom.att missI nöjet: bland industriegarne var ganska stort, .då diskontrörelsen upphörde, men att man numera är ganska belåten dermed. Pet-var tal:s öfvertygelseatt det skulle .gå på samma sätt med förlagsfondenUnder de senare åren hade industrin äfven erhållit understöd från annat håll, såsom då under 1858 års kris ett lån å 12 millioner Sppiogs för att understödja affärsmän och industriidkare. Å -Hr C.A, tarssan, ville taga revisorerna i förs. , svar; de hade fäst hu vudsaklig vigt vid önskvärdheten af Kömmerskollegit indrägning; det I hade ingalunda varit deras afsigt attundanrycka industrin ett stöd, som den var i behof: af, nen då .den ihjelp, som kunde lemnas; vore så ringa, hade ,de ansett sig böra föreslå fondens borttägarnde — en åsigt hvaruti alla varit eniga, äfven Första kammarens revisorer, hvilka eljest just ieke äro kändansåsom alskare af reformer. Hr statsrådet Bergströms: Ett mitt yttrande i Första kammaren har (at;hr J. Rundbäck) blifvit citeradt, men ofullständigt och ensidigt. Jag har principielt icke något emot förlågslånefondens indrägningy men jag håller aldrig så hårdt på sprinciparna; att. jag. icke i enskilda fall låter goda skäl tala. Nu har jag funnit-att åsigterna icke blott i Första kammaren utan äfven här icke äro för indragning. Hvad utgifterna för fondens förvaltning beträffar, får jag upplysa att åtskilliga tjensteindragningar och lönengdsättningar skett, så att inom manufakturdiskonten numera endast 4 tjenster qvarstå. i Grefye Sparre: Man börde besinna att industriidkarnes klass är inom riksdagen särdeles: fåtaligt! representerad;j-men. att de industriidkare, som här finnas, . enhälligt önska fondens bibehållande. Må. man. låta hvarje sak få gälla för sig: bort med Kommerskollegium, men låt fonden stå qvar, om den gör nytta! Hr. Sjöbers hade fundit att åtskilliga talare förblandat diskontfonden och förlagslånefonden. Äfvenså hade man påstått att förvaltningskostnaden är lika stor som förr; men dels hade successiva indrägningar redan skett och dels hade man låtit vissa tjenster gvarstå till de nuvarande innehafvarnes afgång, lika erna som. att ställa dem å indragningsstat. Hvarken Riksbanken eller tatskontoret äro embetsverk af den natur, att de ha att göra med industrin. Ht förafelt: ansåg förlagslånen vara nyttiga såsom täcken åt små industri-ungar, :som eljest skulle dö i sin linda. Efter slutad diskussion beslöt kammaren med 96 röster mot 64 att bifalla utskottets förslag. Tjenstereglering inom Riksyäldskontoret. Från Statsutskottet hade inkommit utlåtande i anledning af dels hr C. A. Larssons motion om indragning, at Riksgäldskontorets kommissariat: oöh dels en af Tiksgäldsföllmäktige gjord framställning rörande reglering af tjenstegöromålen inom Riksgäldskontoret. örsta äger godkände utan Uiskussion utlå tandet såväl i frågarom afslag-å motionen som i fråga om de tveme pimktör, uti hvilka utskottet formulerat sittfövslag till tjenstereglering.. I Andra kämmaren uppstod. en : diskussion; som öppnades. af hr C. Ar Larsson, som fann det egendomligt att riksgäldsverket; dan ptatsrovinorernar före: : it kommissa riatets ,indragning, för frågans utredning stillsatt-en komit6, bestående hufvudsakligen af personer tillhörande embetsyerket, således Just dem som till indragning voro föreslagna. Att tjensteindragrning nu mera kunde ske. framginge deraf att: målensvant; som förut utgjorde 2,300, hu blifvit inskränkt till 900, hvarat 500 kommo spå fullmäktiges och -400 på kommissariatets andel, dervid man dock måste taga i-betraktande att fullmäktigestoch kommissariatets mål till ew stor:del voro-esamma.. Palaren framställde emellertidicke något yrkahde. fet Hr Hedin. Statsutskottets utlåtande. vore minst sagdt Fmärkvärdigt, bland annat genomsin sällsynta vidlyftighet. Kastar man en blick: på namnteckninge under. detsamma, bå finner man den dock vara en vanliga; man kunde säga att röstenär Jakobs bok hantlön rang: Iltaäntvifvål hadär hgn Kan Dad