Dagens Nyheter – 9 mars 1874, sida 2

4 i — 102 — blef början af en brant stege, hvars nedre del försvann i en svart. afgruid. — Skaffa hit ett ljus, sade han; tjufven kan hålla sig gömd i någon. af dessa källarhålor: Vi måste ovilkorligen undersöka dem alla. Detta skall ske sedan; men låtom: oss emellertid genast låsa. dörrarne, så ätt all möjlighet till flykt förebygges. Efter att ha vidtagit detta: försigtighetsmått, fortsatte de vandringen . och anlände sålunda till brygghuset. Här voro tre dörs rar: en låg och smal, som ledde ut till gården; en annan något större, hvarifrån man kom in i en bed, som fordom; torde. ha användts för upplag af ved, och så dessutom en, hvilken genast föreföll Lucius någöt mysteriös. — Hvad är detta för en dörr? frågade han, efter att ha tagit kännedom om de två andra. . Gubben Wincher syntes tveksam. — Jag kan inte säga det-så noga, svarade hän slutligen, sedan Lucius, upprepat sin fråga. Det finns en trappa derinnanför, som går upp till — någon vind, förmodar jag. — Huru, karl! utropade Lucius; vill ni söka inbilla mig, att fast ni lefvat så länge i detta hus; det ändå finnes eni-trappa här, som leder — ni vet icke hvart? — Ja, så är det verkligen... Men jag gjorde orätt uti att kalla det en trappa, ty det är snarare en stege, Och mina ben ha