Dagens Nyheter – 7 mars 1874, sida 2

Riksdags-Nyheter. Kamrarne hade i går middag korta sammanträden. I Andra kammaren förekommo åtskilliga bordläggningar och remisser. Hr Huss motion angående ändring i 59 8 af R. O. blef remitterad till Konstitutionsutskottet, men vid frågan om remiss af hr Westerdahls motion om anvisande af anslag till ett femklassigt läroverk i Åmål upstod en kort diskussion angående tolkningen af R. 0. Hr talmannen ansåg sistnämda motion, såsom berörande en statsregleringsfråga, enligt 535 paragrafen af riksdagsordningen icke kunna till utskott remitteras, men då måhända icke alla delade denna hans uppfattning, fann han sig föranlåten att hänskjuta saken till kammarens afgörande. Hr Westerdahl begärde ordet och framhöll att hans motion vore omedelbart föranledd af den kungliga propositionen angående läroverkens reglering, hvilken till riksdagen afgafs först 3 veckor efter motionstidens utång. Sedan dess hade motionären måst örskaffa sig åtskilliga detaljerade upplysningar, hvadan han icke kunnat aflemna sin motion förr än som skett. Yrkade remiss till statsutskottet. Hr Hedin fäste uppmärksamheten derpå, att k. m:ts proposition röraåde läroverken icke vore att betrakta såsom en del af statsverkspropositionen. Onekligen kunde man påstå att läroverkspropositionen, som ju är ett upptaget och inom kammaren diskuteradt ärende, är en sådan under riksdagens lopp inträffad händelse, som den regeringsformens 55 paragraf omnämner. Då man emellertid i oändlighet kunde tvista om betydelsen af detta uttryck; ville talaren mindre fästa sig dervid, utan inskränka sig till att förklara, det han icke kunde dela talmannens tolkning af nämda paragraf. Hr vice talmannen påpekade att om en motions sammanhang med något under riksdagens lopp upptaget ämne vore tillräck1ig anledning för att bevilja remiss, så skulle i sjelfva verket motionstiden blifva utsträckt i oändlighet. Grefve Sparre yrkade remiss på den rund att motionärens förslag vore ett amendement till läroverkspropositionen och således måste behandlas i sammanhang med ensamma. ; Hr Philipson uppläste 53 paragrafen afR. 0. och fann att den icke lade något hinder i vägen för motionens remitterande, För öfrigt borde väl motioner kunna väckas å grund af innehållet i en k. proposition, å sådant kan ske med anledning af ett inom kammaren fattadt beslut. Hr Törneblad ansåg att man ej borde gifva em alltför vidsträckt tolkning afifrågavarande paragraf, emedan man derigenom bunde sig för framtiden. Hr Hedin: Jag tyckes icke hafva lyckats göra mig hörd i dag: skulle detta bero derpå att jag för tillfället är något hes, så vill jag försöka att tala något tydligare. Det har aldrig varit min afsigt att synnerligen betona den händelset som den kungl. proPositionen kan. anses vara. Jag har endast velat.;framhålla att riksdagsordningens 55:te paragraf, icke lägger något hinder i vägen ör att denna motion remitteras — en åsigt som kammaren sjelt godkänt, då den vid 1871 års riksdåg den 18 februari till statsutskottet remitterade en af hr L. O. Larsson väckt motion. Hr Philipson bad att få tillägga, att motionens innehåll vore af den beskaffenhet att kammaren, utan att frukta några följder för framtiden, kunde begagna sig af sin rättighet att remittera, densamma, Grefve a arre förklarade, att han obetingadt skulle instämt med hr Törneblad, om det här gällt väckandet af en ny fråga och icke en, som vore omedelbart föranledd af k. mits proposition angående läroverkens ordnande. ; Genom votering, som utföll med 92 röster mot 57, beslöt kammaren, att hr Westerdahls motion icke skulle remitteras. Om beviljande af statsbidrag för tomtreglering inom köpingen Båstad. Hr Nils Hängon hade inom Andra kammaren väckt motion om vatt riksdagen måtte bevilja 5,600 rdr utan återbetalningsskyldighet att användas till tomtreglering af ofvannämda köping, som genom eldsvåda till större delen blifvit förstörd år 1870. Statsutskottet hade i sitt utlåtande afstyrkt motionärens anhållan. Första kammaren lemnade sitt bifall till utskottets hemställan, K. m:ts proposition angående utländnings vätt att besitta fast.egendom i-Sverige redogör först för innehållet af.den framställning, som sistlidna : riksdag i ämnet. afgaf, hvarefter det heter: Med anledning häraf har k. m:t från dess samtliga befallningshafvande infordrat upplysmng om de fastigheter i landet, hvilka tillköra utländska män, äfrensom uppgifter såväl å fastigheternas taxeringsvärde samt huruvida egarne äro i riket boende.eller ej, som ock angående ieke blott deras sätt att sköta fastigheterna, utan jemväl hushållningen och särskildt hushållningen med skogarne äfvensom förhållandet till underhafvande. jemte hvad merå-som: kunde på bedöråandet af fördelarna eller olägenheterna af svensk . jörds upplåtande ät utländsk man hafva inflyTtånde. De upplysningar, Sorh sålunda erhållits, har k. m:t funnit vara af beskaffenhet, attk. mt .