Dagens Nyheter – 6 mars 1874, sida 2

och Ren Taillandier m, fl. Efter åhörandet af Olliviers tal uttryckte några medlemmar sin förvåning öfver att han ej hållit sig strängt till sitt ämne, Lamartine, utan tvärtom gjort sådana utflykter, att det hela mera liknade ett försök att förherrliga kejsardös met, något som man ej ansåg berättigadt. Ännu mera oangenämt berörd blef man deraf att Ollivierframställde revolutionen af år 1830 såsom ett statsstreck af de 221 deputeradet. Mot detta påstående prötesteradö den gamle Gunizot lifligt. Detta gaf anledning till en längre debatt. Guizot visade att orsaken till statsstrecket låg i Karl X:s ordonhanser. Hertigen af Noailles var der: emot icke af samma åsigt sofn den garnle statsmannen, utan försvarade ordonnanserna. Augiers tal blef deremot med mycket bifall mottaget. Det är äfven, likasom Olliviers, mycket gynnsamt mot kejsardömet. Det är skrifvet med mycken takt och talang och innehåller ingenting af fåfänga eller sjelf försvar. Ollivier har blifvit uppmanad att antingen. taga bort eller åtminstone förmildra äv ställen som ansetts mest stötande. Detta har han dock vägrat. I följd härafhar hans upptagande i akademin blifvit på obestämd tid uppekjutet. Frankrikes högsta krigsråd har beslutat, att de armåer, som skola bildas vid utbröt: tet af ett krig, skola utgöras af tre aktiva kårer och en reservkår, så att Frankrike genast kan rycka i fält med fyra armåer.ix En fullmäktig för hr de Lesseps, vid namn Cottard, uppehåller sig för närvarande i Petersburg och söker med all kraft verka för anläggandet af den föreslagna jernbanan genom Central-Asien från Orenburg till Indien. E uru de förberedande undersökningarne af den åsyftade linien hittills ej äro ens började, hoppas likväl den berömde ingeniören att skaffa utländska kapitaler för anläggandet af denna jernväg. Det påstås att han begärt af den ryska regeringen -en garanti af .5 procent af det kapital. som är af nöden för anläggandet af banan samt;dessutom ett årligt understöd af 2 millioner för betäckandeaf. utgifterna för trafiken. å-banan i början, tills inkomsterna hinna att bes täcka dessa omkostnader. Regerivgen läs rer icke vara obenägen att gå in härpå; men den gillar icke den riktning banan enligt Lesseps förslag skulle komma att erhålla, utan gifver. föoreträdet åt ett förslag af general Besnossikow, enligt hvilket den skulle få en nordligare riktning, Orenburg skulle enligt denna, plan förbindas med Barawschan och. södra Sibirietö.