Dagens Nyheter – 4 mars 1874, sida 2

--— 00 stan ut som bade hela hennes sinne upptagits af en enda tanke, hvari han ej hade någon del. : — Tänk, om hon genom någon olycklig slump skulle ha fått kännedom om sin fars verkliga öde! sade han till sig sjelf. Men då, tillade ban, skulle hon troligen ej ha dolt sin upptäckt för mig; hon skulle bestämdt genast ha sagt mig sanningen och afskedat mig för alltid. Jag kan aldrig föreställa mig henne vara i stånd till att handla oärligt... och dock — besynnerligt! — i afton såg det alldeles ut som om hon dolde någonting för mig. i Denna omständighet oroade honom, och ehwu han sökte att förjaga misstanken såsom alldeles ogrundad, återkom den dock ständigt i hans själ. Han vandrade långt bort, längre än han gått på mången god dag; och derundei var han så försjunken i tankar, att han knappast visste hvart det bar af. Slutligen kom han till en öppen plats, hvari Shadrack-road utmynnade, och här stannade han gamt beslöt att vända om, Men i stället för att åter följa Shadrackroad, slog han in på en annan mycket smal gata, som löper nästan alldeles parallelt med den nyssnämnda, och vid hvilken endast fattigt folk bor. Denna gata var honom väl bekant, ty här hade han en icke obetydlig del af sin praktik,