Dagens Nyheter – 26 februari 1874, sida 2

vi hänga i dag skulle kanske ha lidit ett långt hårdare straff för sin synd, om vi lemnat honom i Guds hand,Yeller ock skulle ban ha fått ångra sitt brott och fålt det utplånadt. — Lucius, sade Geoffrey, i det han sträckte ut sin hand mot vännen, i mina ögon är du skuldfri. Var det icke hufvudsakligen för min skull du lossade detta skott? For min egen del försäkrar jag att den der skurken skulle ha fått tid till blott ett kort skriftermål, hade jag varit den som affärdat honom. Må vi deröre förjaga hvarje tanke på honom! En visshet återstår emellertid, som för mig förvandlar jorden till ett par radis — din syster är fri! Lucius stirrade på sin vän, och för första gången lästes i hans ansigte ett uttryck af gränslös fruktan. — Huru, utbrast han, du viil berätta henne att hennes make fallit för min hand: Du glömmer, Geoffrey, att min bekännelse måste heligt förtigas. Att jag icke förband dig till tystlåtenhet var emedan jag hyste en så fast lit till din heder, att jag icke ansåg mig beböfva något tysthetslöfte. — Låt mig blott säga henne att hennes mako är död. — Hon skall näppeligen tillfredsställas af en obekräftad uppgift, svarade Lucius. — Skall hon tvifla på min heder? — Kärleken har lätt för att tillgripa för