Dagens Nyheter – 26 februari 1874, sida 2

I I lönetillägg åt justitieministern. Statsutskottet har afstyrkt sådant för båda åren. Justitieministern förklarade att han ej ville uttala sig mot Statsutskottets beslut; men han reserverade sig mot (den ofvan anförda) motiveringen. Begge kamrarne ha utan votering viägrat lönetillägget. 2:dra punkten. Justitiestatsexpeditionen. Regeringen har föreslagit en (här en gång vidlyftigt beskrifven) förändring af göromålens anordning i statsdepartementens kanslier. Embetsoch tjenstemännen derstädes skulle erhålla andra titlar och betydligt högre löner, men renskrifvaregraderna afskaffas. Statsutskottet har gillat planen, men föreslagit några ändringar i aflöningsbeloppen, så att expeditionschefen skulle erhålla 7,000 i st. f. 7,500; byråcheferna 5,500 i st. f. den ene 6,000 och den andre 4,0090, samt kanslisekreterare och registrator 4,200 i st. f. 4,500. Hela anslaget till expeditionen skulle förhöjas med 6,800 kronor, men endast under 1875 och för tillämpning redan då af den nya organisationen. Första kammaren. Till försvar för den kungliga propositionen talade statsråden Bergström och Wennerberg samt grefve Ugglas och hr von Koch och, med någon inskränkning, frih. Stjernblad, hr Rydin, grefve Beck-Friis och hr Carlson. För utskottets hemställan åter yttrade sig grefvarne G. Posse och OC. G. Mörner. De skäl, som framlades för antagandet af den k. propositionen, voro: nödvändigheten att om man vill hafva män af framstående duglighet till de ifrågavårande befattningarne måste lönerna för dem ställas högre än hvad de i hvar sin grad skulle vid andra embetsverk erhålla. Hvad angick expeditionschefen vore hans göromål både många och ansträngande; han kunde stundom hafva ända till 14 timmars arbete på dygnet. Den ifrågasatta nedsättningen af hans lön vore derföre obillig; han gjorde väl skäl för 7,500 rdr och detta så mycket mera som hans plats vore af den natur att ett afträdande från densamma ofta ifrågakomme, Ungefär detsamma gällde om nyråchefer, kanslisekreterare och registrator. För den k. propositionen talade ock frih. Stjernblad, som yrkade bifall till densamma, med undantag af hvad som rörde expeditionschefernas lön, den han ville hatva fastställd till 7,000 rdr; likaså grefve Beck-Friis och hr Carlson. Hr Rydin yrkade jemväl bifall till den k. propositionen med det undantag att byråchefens för statistiska ärenden lön ej borde fastställas till mera än 5,000 i stället för de begärda 6,000, enär denne byråchef ej hade mera, utan snarare mindre att göra än aktuarien i statistiska:byrån. Såsom skäl för utskottets hemställan anfördes: att det lätt skulle uppstå svårigheter om man fastställde lönereglering nu för några särskilda embetsverk, då det först vid nästa riksdag kommer i fråga reglering af då centrala embetsverken samt öfriga civila och militära tjenstemäns löner. Den föreslagna organisationen af statsdepartementernas expeditioner vore visserligen bra, men man visste ej ännu om icke något kunde beh fra justeras, när man en tid fått se frukterna af det nya arbetssättet. Hr Wallenbergs åsigt var att de föreslagna lönerna ej voro för höga; han ville gerna lemna sitt bifall i detta afseende, men ville icke att de skulle uppföras på ordinarie stat, mot hvilket hr von Koch anmärkte att om man ej nu uppför anslaget kB ordinarie stat, blir följden endast den, att samma debatt som nu förnyas vid hvarje riksdag. Kammarens beslut blef, med 64 röster mot 49, att bifalla k. m:ts förslag. Andra kammaren. Angående den lifliga debatten i denna kammare lemna vi längre fram, under särskild rubrik, en redogörelse. Denna kammare beslöt med 122 röster mot 54 att tillökningen skulle uppföras på extra stat. I samma punkt (litt. B) hade utskottet tillstyrkt afslag å regeringens begäran om förhöjdt anslag för 1874, men att vakanta löner måtte få disponeras för tillämpning af den nya organisationen. Denna punkt återremitterades af Första kammaren med 74 röster mot 38. Bifall till den k. propositionen yrkades af grefve af Ugglas och hr von Ehrenheim, hvaremot friherre Stjernblad yrkade bifall till utskottets utlåtande, omedan här alldeles icke vore fråga om något dyrtidstillägg, utan om en löneförhöjning — ganska etydlig — åt de flesta embetsmännen. Frihb. von Essen yrkade återremiss för att, sedan man yttrat sig om dyrtidstillägg i allmänhet, klart kunna reda ut denna punkt. Andra kammaren biföll utan votering utskottets hemställan. 3. Anslag till justitiestatsministerns ombud. Regeringen har föreslagit och Statsutskottet tillstyrkt att detta förslagsanslag af 6,000 kronor måtte öfverflyttas från allmänna indragningsstaten till andra hufvudtiteln. Båda kamrarne gåfvo härtill sitt bifall. 4. Högsta domstolen. Regeringen har föreslagit att justitierådens lön måtte förhöjas från 8,000 till 19,000 kronor, äfven för 1874. Statsutskottet hade tillstyrkt bifall, dock ej för 1874 och med vilkor att den förhöjda lönen ej må uppbäras af justitieråd, som jemväl uppbär lön eller arvode från inrättning eller bolag, hvilket k. m:t sanktionerat. . I Första kammaren yttrade sig för det kungliga slaget: hrr Carleson, v. Ehresheim och Nordst Alla dessa talare ansågo justitieråden böra ställas ö; ver alla förhållanden som kunde lägga band på deHr MVallonberg. ansåg olämpligt att hinåd från att doltaga i styrelsen af sanktionerade bolag, då dot än tock skulle stå dem fritt att deltaga i andra atfärsföretag. Frih. v. Essen taläde för utskottets förslag. Den kungl. propositionen ras oväld. dra justiier: blef bifallenmed 73 röster mot 39. Frågan om dyrtidstillägg för 1874 blef uppskjuten. T Ar Iaa lammaren vttrade sig: