Dagens Nyheter – 26 februari 1874, sida 2

—-— MMM 0 sjönk ned i en stol bredvid bordet och skuggade sitt ansigte med handen. Och ditt prat är tillräckligt för att förvirra en menniska, isynnerhet den som just kommer hem från en tröttande rond bland sjuka och fattiga. Hvad menar du? Du talade. nyss om min syster och lady Baker och:nu om den der mannen vi mötte derborta. Hvad föreningsband kan det väl finnas mellan två så skilda ämnen? — FEtt närmare föreningsband än du kan ana. Den man som gifte sig med din syster dech den vi träffade derborta äro — — Äro en och samma person! utropade Lucius. Ja, jag misstänkte det derborta i urskogen, då jag satt.och betraktade den mannens ansigte vid skenet af stockelden. Jag har sedan. dess misstänkt det många gånger, har drömt det oftare. än jag kan räkna, ty hälften af mina drömmar rörde sig kring honom. Hade jag rätt? För Guds skull, Geoffrey, säg ut. Är detta mannen? — Ja, det är han. — Du är viss derom? , — Jag har odisputabla bevis derpå. Lady Baker visade mig en fotografi af honom, som stal din syster från hennes hem, och jag har känt igen den; det är samme man, som vi släppte in i vår koja derborta i vildmarken. — Underliga äro dina vägar, o Gud! sade L-cius. Många gånger har jag sökt att bekmpa denna tanke. Den har tyckts mig som