Dagens Nyheter – 26 februari 1874, sida 2

Å andra sidan anfördes såsom skäl för bifall till den kungliga propositionen att det nu gällde att medgifva statens tjenstemän den lön deras arbete förtjenade. De närvarande lönerna stodo i förhållande till deras arbete. Det hade derför varit regeringens pligt att ordna detta på ett bättre sätt, hvilket den sökt göra genom sitt förslag. Vill staten hafva dugliga tjenstemän, måste den tillse att de ock aflönas väl. Utskottet hade erkänt i sitt utlåtande att statens embetsmän Sbefinna sig i en vida sämre ställning än den som 1856—58 årens reglering beredde dem. Det vore nu ej skäl att uppskjuta att afbjelpa den orättvisa man erkänt. Någon rubbning i uppgjord statsreglering kan ej deri ligga, ty man förändrade ej planen för statsregleringen. För öfrigt hade föregående riksdagar ej tvekat att anslå tillägg uti löpande budget, som af förändrade förhållanden betingades. Att ej en framställning redan förra året skett om löneförhöjning, vore ej ett skäl för att nu afslå den. Hvad Sveriges finansiella ställning angick, hoppades man, att den var sådan att staten kunde uppfylla de förbindelser den sjelf erkände. Beträffande beviljandet af 2,500 kronor för 1875 anmärktes, att om det är rätt att bevilja det, det ock är rätt att göra det nu, och detta så mycket mera som behofvet gjorde sig känbart nu, under det man ej vet huru det kan förhålla sig ett kommande år. Att låta folk nu svälta under löfte om hjelp i en framtid, vore ej rätt och billigt. Följden af den närvarande ställningen vore den, att embetsmannen måste på annat sätt se sig om efter förtjenst för att kunna lefva, något som ej vore gagneligt för hans verksamhet i statens tjenst. Grefve Henning Hamilton yttrade sig som vanligt både för och emot, men mest i enlighet med grefve Ugglas mening att 2,500 kronor måtte beviljas för 1874. . Slutet blef att kammaren med 56 röster mot 55 afslog lönetillägget för 1874 och utan votering biföll 20 procent. Punkterna ec) och e) biföllos äfven, men d) afslogs. I Andra kammaren bifölls vid voterin (121 mot 50) litt. a), hvari afslås dyrtidstillägg för 1874. Hvad punkten b) beträffar, förkastades med 117 röster mot 45 utskottets förslag och beslöts i stället att anslå endast 1,500 rdrs förhöjning i enlighet med den mening Andra kammarens fleste män i Statsutskottet reservationsvis uttryckt: att dyrtidstillägg å löner öfverstigande 5,000 kronor ej må ega rum. Litt. c) afslogs och antogs i stället samma reservanters ogillande förslag. De öfriga litt. d) och e) biföllos, den första dock med uteslutande af orden utöfver 6 månader. Öfriga punkter af utskottets hemställan antogos af Första kammaren med undantag af den 14:de, angående löneregleringen för en del tjenstemän och betjente vid fångvårdsinrättningarnå, i hvars ställe antogs den reservation, som af grefve af Ugglas framställts, att dessa löner måtte för 1875 uppföras på ordinarie stat. . Tredje hufvudtiteln. Första kammaren biföll k. m:ts proposition angående anslagen till utrikeskabinettet, men vägrade alla löneförbättringar för innevarande år åt utrikeskabinettets tjenstemän. Kungl. propositioner aflemnades till kamrarne 1) Om anslag till Nora—Karlskoga-banan i och för dess anslutning till vestra stambanan; 2) Om införande af franska vigtsystemet på jernvägarne vid transport af ädla metaller, ädelstenar och äkta perlor. Utskottens verksamhet. Andra kammarens första tillfälliga utskott har uti afgifna utlåtanden des afstyrkt hr A. Bäckströms motion om ändring i 8 5 mom. af folkskolestadgan den 18 juni 1842, åsyftande SS 01