. Hvarjehanda: nyheter. En fasaväckande, men sann hindetse, I. Norrbottenskuriren, som utgifyes i Luleå, läses: Det hände sig i början af det året ett tusen åttahundra sjuttiofyra, i en af Norrlands högt mot norden belägna städer, känd för sitt utmärkta läge och bekransad af 1 forntiden stora ock mörka skogar, att ett äkta par, som nyss knutit hymens sälla band, en natt uppväcktes ur sin ljufva slummer af ett hiskeligt brakande på vinden. Hveids var den djerfre,som så vågade störa smekmånadens helgade frid? -Beslut och ; handling äro ju ett, åtminstone hos gvinnan, -Det kunde omöjligen, Vara annat än någon äreförgäten tjuf, som tänkt att roffa åt sig nästansvälfångna egendom. I. en -hast sam -mankallades--slägt--och-vänner för-att-knipa tjufveni bar gerning, men ingen hade nog mod i bröstet att stiga np för vindstrapfan — Hvad var att göra? Man funderade hit och dit; -till sist. kom någon att tänka på stadens morskö Achilles;-dess fiskal, som genast efterskickades. Himdelsen, berättades