Dagens Nyheter – 19 februari 1874, sida 2

Utrikes-Nyheter. Den bonapartöstiska rörelsen i Frankrike synes hvarje dag tilltaga i styrka. Resultatet af valen i departementen Pas de Calais, Magnes nya skattesystem, det kejserliga partiets förhållandevis betydliga representering i finansutskottet för 1875, tillsättandet uf flera kejserligt sinnade märer i stället för de republikanska, som efter märlagers antagande afskedades, och detta har eftrerhand bragt partiets inäytande upp till en. höjd, som står i en märklig motsägelse till dess ringa antal (Ömkring 35) i ostionalförsamlingen. Likväl bidrager mera än allt annat det missnöje med hertigens af. Broglie regering, som gör sig) gällande i landet, till att draga folket till db radikales eller bonapartisternas leder. Denåskrifvelse, af Rouher, som telegrafen meddelat för några dagar sedan och som förekertm i en bonapartistisk tidning i Clermopit, Lami de VPordre, synes vinna mer och mef bekräftelse. Rouher säger deri, att endagt republik eller kejsardöme är möjligt i Frankrike. Samma åsigt tyckes råda hos den konservativa La France samt grefvens af Chambord organ Union: ; de säga att så länge allmän rösträtt finnes det ej Jkan vara talan om ett tredje slternativ. I en korrespondens till Neue freie Presse, 6om just icke kan beskyllas för sympati för kejsardömet, skrifves följande: Tillstånd.et i Frankrike är mera mörkt och förvirrådt än någonsin. Handel och industri. ligga nere och orsaken dertill är ingen annan än den bonapartistiska rörelsen. Rezgetingen är förlamad, dess hållning oklar och det kejserliga partiet förstår att mästorli gt begagna sig deraf. Den första mars kommer kompletteringsval att ega rum i departementerna Vienne och Vaucluse och då skola åter republikaner och bonapartister få tillfälle att mäta sina krafter, under det rojalisterna med sin erfarenhet af tidigare förhållanden säkert komma att draga sig tillbaka. I Vienne anser man såsom gifvet att det kejserliga partiets kandidat, Beauchamp, skall segra; i Vaucluse tro sig republikanerna säkra om ett lyckligt resultat. Beträffande det nyss nämda brefvet från Rouher har högra centern kommit i stor rörelse. Det har varit stark fråga om ett kontramanifest, men detta tyckes vara svårt att uppsätta, ty intet beslut har blifvit fattadt. Emellertid har prins Narpoloen uttalat sig p1 ett bestämdt sätt mo; Rouhers åsigt. Ett bref, stäldt till Jourp:al de Paris, hade velat göra honom till arihängare af septennatet, men han protesterar på det allvarligaste mot detta. Väördnaden för det namn han bär, hans öfvertygelse, omsorgen om landets verkliga fördelar, förbjuda honom att förklara sig för vän af en styrelse som ej direkt stödjer sig på folkets vilja. Han tillägger att för att kunna räkna på deras: bistånd, som förblifva den napoleonska tra-ditionen trogna fordrades att septennatet: hade blifvit grundadt på den enda makt, för Kvilken hela verlden måste böja sig i den allmänna omröstningen. Statsrådet i Chambery har beslutat att endast ledamöter af de andliga brödraskapen skola hafva rätt att meddela undervisning i kommunalskolorna i Chambery. De skola derför åter inträda i sitt embete, från: hvilket de drefvos bort år 1870 i september .. En korrespondens af den 10 denneg från Madrid meddelar att i fästet St. Julian i Cartagena dokumenter blifvit funna sor bevisa att kantonalregeringen i Murcia eller åtminstone dess utrikesminister Roque Barcia tänkt att såsom en sista räddning öfverlemna Cartagena till nordamerikanska Förenta Staterna. Dokumenterna i fråga äro två skrifvelser af den 16 december 1873, som äro ställda till Castelar och det amerikanska sändebudet i Madrid. Den ena af dessa skrifvelser innehåller en hoötelse att hissa nordamerikanska unionens flagga på fästena och skeppen, om ej bombardementet upphörde; i den andra gkrifvelsen framställes on fråga till den fria amerikanska republiken, om den vill tillåta ett folk, som behandlas som vilda djur, som rasande hundar, att hissa en federal, ärorik och tillbedd flaggas. Castelarg ministrar kallas mordbrännare, okända röfvare, skändliga mördare, sibiriska kalmuckert. Såsom bes kant är har Roque Baroia blifvit en af Serranos ifrigaste anhängare. ij rsteemm——Xpe (Insändt.) TJA vr JT Fjanr f