Dagens Nyheter – 18 februari 1874, sida 1

förut på: en politisk -skilsmessa från England. Säkerligen hade Gladstone väntat sig bättre frukter af sin politik. Hans motståndare bedömde honom ej efter det rätta i hans princip uten efter resultaten. Den historiskt bildade Gladstone ville på en gång hela alla fel från århundraden tillbaka; detta hämnade sig. Han förskräcktes för konseqvenserna af sin egen energi och beträdde med sin uppfostringslag kompromissens bana. Han ville intaga en medlande ställning och hopblandade två fiendtliga principer: den obligatoriska och den frivilliga undervisningens principer. De högkyrkliga, katolikerna de skotska ortodoxerna nyttjade nu tillfället att föröka antalet af de konfessionella skolorna, säkerligen ett ingalunda afsedt resultat. Gladstone genomförde ej denna lag med tillbhjelp af sitt parti, utan med siva mots ståndares. Hans kollega Bright fördömde lagförslaget. Ännu mera aflägsnade hän sig från sitt parti. genom den uppfostringslag, som gafs Skotland, och den irländska universitetsreformen, som gjordes utan afseende på stämningen i parlamentet, medförde ett temporärt tillbakaskridande för Gladstone, tills stormen brast lös och irländare, högkyrkliga, såväl som de liberala, alla rasade. En likadan storm väckte Gladstone genom sin armå-bill. Upphäfvandet af köpsystemet bland officerarne i den engelska armen förkastades i öfverhuset. . Då tog Gladstone sin tillflykt till en kunglig förordning och — ordet statskupp ljöd redan från allas mun. Ett annat storverk af det Gladstoneska kabinettet är införandet af sluten omröstning vid valen. För första gången har nu denna reform nyttjats och — det Gladstoneska kabinettet är dess offer. Säkerligen är Englands beslutsamma hållning i den utländska politiken ej utan inflytande på valresultatet. Denna politik var utan sjelfmedvetenhet och klart insedt ändamål och utan energi att utföra i handling hvad den en gång i ord yttrat och fordrat. Och likväl säger hvar och en med bekymmer att England ej kan ersätta Gladstone: