Dagens Nyheter – 17 februari 1874, sida 2

Landtbruksakademiens sammankomst i går aftor. upptogs hufvudsakligen af öfverläggning rörande de tvenne frågor, som enligt programmet skulle denna gång behandlas, nemligen den 1:sta: Huru böra hushållsskolor för utbildande af praktiska husmödrar på landet vara ins rättade för att blifva gagnande, och hvilka åtgärder böra vidtagas för åstadkommande af sådana skolor ? Hr löjtnant von Post från Ultuna öppnade diskussionen med ett längre anförande om vigten af praktisk undervisning i flera grenaraf den allmänna ekonomien, såsom matlagning, bakning, bryggning, slagt m. m., äfvensom spånad, väfnad m. fl. för en husmoders kall vigtiga bestyr. Då mycket vore att önska i afseende på våra husmödras insigter i dessa hänseenden, fann tal. derför särdeles angeläget, att inom de särskilda länen lemnades tillfälle till praktisk undervisning i dessa och andra vigtiga grenar af den husliga ekonomien; och föreslog tal. till den ändan, att åt en komit6 måtte uppdragas att utarbeta förslag till ordnande af dylik undervisning. Häri instämde hrr brukspatron Bohnstedt, generaldirektör Falkman och grefve BeckFriis, hvilken senare omnämde, att en dylik hushållsskola kommit till stånd vid folkhögskolan Hvilan nära Alnarp, och att man af densamma hade förhoppning om go la resultater. Från hr brukspatron Fredr. Röns qvist meddelades en skrifvelse till akademien rörande en skola af enahanda beskaffenhet, som för några tiotal af år sedan fanns organiserad i Åkers socken i Södermanland. Hr brukspatron Montgomery-Cederhjelm omnämde likaledes, att en dylik skola blifvit stiftad vid Stora Lassåna bruk i Nerike af enkefru Steuch och att äfven denna skola visat särdeles vackra: resultat. Frågan remitterades, efter slutad öfverläggning till förvaltningskomitens utlåtande Den 2:dra diskussionsfrågan rörde de olika slag af midsommarsråg, som inom landet förekomme, äfvensom hittills vunnen erfarenhet vid dessas användning. Skriftliga meddelanden härom hade in-. kommit från hrr öfverstelöjtnant Hdman och hr Sten Nordström, af hvilka framgick, att s. k. midsommarråg eller tufråg inom vissa orter med fördel odlats på mager jord, förnämligast på den grund att detta säde lemnade på hösten tillfälle till grönfoderskörd. I denna fråga, yttrade sig för öfrigt ht von Post, fabrikör Lundström, godsegaren Odelberg, löjtnant von Hofsten och professor Arrhenius. Med anledning af en utaf prof. Ålex. Miller författad uppsats, rörande uppställandet af en tablå öfver graden af vissa foglars större eller mindre betydelse för landtmannaekonomien vare sig i nyttig eller skadlig riktning, förevisade professor Bergstrand en grafisk karta, hvarå dessa förbållanden med olika färger funnos utmärkta, och trodde tal. att ett dylikt schema skulle, väl affattadt, lämpa sig för undervisningen i folkskolor och landtbruksskolor. Sammankomsten var talrikt besökt bland annat. utaf ledamöter af rikdagen.