Dagens Nyheter – 17 februari 1874, sida 2

Höganäs stenkolsverk : . Dagens Nyleter af den 13 dennes inne: håller en upplats af grufingeniören vid Höganäs stenkoll:erk hr E. Ulffers, hvaraf framgår, att hanfti mitt i tidningen af den 22 sistlidna janukö införda beriktigande af vissa kolhuggares W pgifter trott sig finna klander af den kok rytningsmetod som användes i nämda graf En dylik missuppfattning kan endast för: laras derigenom att beriktigandet, hvilkek fråärmkallades af arbetarnes oriktiga framsifllningar, endast skrefs för att vederlägga delsa, men ej till förtydligande af sjelfva arbetssättet. Om tiden medgifvit en sådan uppijysande förklaring och man ansett den beh.flig, så hade utan tvifvel ingeniör. Ulffers genast insett att våra åsigter i ämnet ingalunda stå i opposition till hvar andra, utan tvärtom fullkomligt öfverensstämma; ty vi äro alldeles ense i hufvudsaken, nemligen att stenkolsbrytning fördelaktigast kan ske, då största möjliga vertikala yta af kollagret på en gång, uti sammanhängande sträcka, bearbetas. Ingeniör Ulffers säger fullkomligt riktigt, att det ej behöfves fackmannainsigter för att inse det kol och andra fossilier lättare brytas med stora fria ytor än med trånga sådana, och att vid de förra kolen. eller stenmassan lättare kan vinnas i större och stybb undvikas än vid de senare. De är ju klart att om orten är 6 fot bred oci kolflötsen t. ex. 2 fot tjock, så gifver dett 12 qvadratfots arbetsyta, hvaremot, om ortens bredd är 50 fot, den för kolbrytning tillgängliga arbetsytan utgör 1006 qvadratfot; likasom att om orten kunde göras 100 fot bred oc arbetsytan således 200 qvadratfot, vore så dant ännu fördelaktigare. Man inser doc lätteligen, att då,orternas bredd, med iak tagande af nödig säkerhet, beroende af de öfverliggande bergmassans eller takets soli itet m. m., ej kan öfverstiga en viss grän så måste äfven arbetsytans storlek inskrän kas i förhållande dertilll så länge man