RÄTTEG.och POLISNYHETER. RÅDHUSRÄTTEN: Stölden från arbetareföreningens kassa. I går fortsattes inför rådhusrättens fjerde afdelning. ransakningen med skräddaren Nils Olsson, hvilken gjort sig skyldig till stold från arbetareföreningens kassa. Närvarande voro vid ransakningen, utom ordföranden hr Hagerman, tre andra styrelsoledamöter hrr Edholm, Kyhr och Lindqvist. De medhade åtskilliga af föreningens räkenskapsböocker. Sist uppgafs att Olsson den 4 sistlidne augusti från kreditoch industriaktiebolaget uttagit 200 rdr samt ej antecknat desamma i kassaboken, utan behållit dem för egen del; att han den 16 september insatt 2,000 riksdaler på samma ställe, men antecknat att han insatt 2,200 rdr samt tillegnat sig de 200 riksdalerna; och att han den 24 november uttagit likaledes trån samma ställe 300 riksdaler, utån att anteckna dem, samt behållit äfven dessa. Hr Hagerman anmälde nu angifvelsen att Olsson tillegnat sig 200 rdr den 4 augusti bero på ett misstag; de öfriga summorna hade Ölsson deremot förskingrat. Vid genomseende af böckerna fans denna uppgift vara med verkliga förhållandet öfverensstämmande. På fråga till Olsson, om han äfven gjort sig skyldig till detta, sade han sig ej kunna svara hvarken ja eller nej härpå, innan han fått genomse arbetareföreningens räkenskapsböcker. På begäran fick han enomse kassaboken, som förevisats rätten. Han uppickte dervid en missskrifning på 150 rdr, i det att ett influtet hyresbelopp upptagits på två ställen, samt gjorde dessutom den anmärkningen att lokalföreståndarens provision — denne skall nemligen ha fem procent af alla inflytande hyresmedel — ej fannes upptagen: Ilsson upprepade under ransakningens fortgång sin försäkran inför poliskammaren att han ej ämnat afresa till Amerika från Köpenhamn. Han var förtviflad öfver att han kommit på balans, sade han, derför hade han tillgripit såväl obligationerna som -depositionen och förvandlat dem i penningar. Han hade sedermera begifvit sig i väg utan något egentligt mål. Hade han haft .för afsigt att resa till Amerika, så hade ju ingenting kunnat hindra honom att tillgripa arbetareföreningens hela kassa, öfver 14;000 rdr tillsammans. Alltsammans låg förvaradt på samma ställe som de värdepapper han tillgrep. Han medgat dock tillslut, att han nog rest längre än till Köpenhamn; men han var osäker, huruvida det kunde låta sig göra utan pass. Till sist anhöll han såväl att få sig tillhandahållna arbetareföreningens räkenskapsböcker, utt han måtte kunna afgifva ett bestämdt svar på det, ör hvilket han sist bhfvit anklagad, som äfven att blifva försatt på fri fot. Såväl herr Hagerman som allmänna: åklagaren bestredo på det högsta: Olssons senaste anhållan: Hr Hagerman yrkade derefter ansvar på Olsson för stöld, förskingring och förfalskning. Såsom stöd för sitt senaste yrkande framlemnade han till rätten en af Olsson hppsatt rapport öfver arbetareföreningens musikkassa, af bland annat det innehåll att 100 rdr blifvit insatta i föreningens byggnadskassa. Någon sådan insättning i byggnadskassan har omellertid aldrig skett. Olsson svarade, på fråga huru han ville förklara detta, att masikkassan var honom anförtrodd och att det ej var några föreskrifter, huru han skulle använda den; sedermera sade han att han verkiigen ämnat att insätta de 100 riksdalerna i byggnadskassån, allt efter som medlen mflöto; slutligen erkände han, när det tydligen visades honom att rapporten uppsatts, sedan penningarne influtit, att han uppsatt den för att rädda,skenet åtminstone. Efter hållen öfverläggning förklarade rätten Olsson ega rättighet att taga del af arbetareföreningens räkenskaper, men kunde ej bifalla hans anhållen att blifva: på fri fot försatt. Målet uppsköts till nästa torsdag, då hr Hagerman å arbetareföreningens vägnar skall inkomma med närmare formulerade slutpåståenden.